Flaggor, svenska minoritetsspråk

Nationella minoriteter

Det finns fem nationella minoriteter i Sverige; judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och urfolket samer. De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och de samiska språken. Du som tillhör en nationell minoritet har särskilda rättigheter som gäller i hela samhället. Luleå kommun har ett ansvar att främja de nationella minoritetsspråken, sprida information och se till att alla som tillhör de nationella minoriteterna får möjlighet till delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Att tillvarata de nationella minoriteternas rättigheter är en del av kommunens arbete för social hållbarhet.

Dina rättigheter enligt lagen

Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (minoritetslagen) har gällt i Sverige sedan 2010. Lagen beskriver vilka rättigheter som minoriteterna har i hela landet och inom de speciella förvaltningsområden som finns för finska, meänkieli och samiska. Alla kommuner och andra myndigheter är skyldiga att informera dig som tillhär en minoritet om dina rättigheter. De är också skyldiga att skydda minoriteternas språk och kultur och särskilt viktigt är barns och ungas rätt att få utveckla sitt språk och sin kultur. Dessutom är kommuner och andra myndigheter skyldiga att ge minoriteterna inflytande över frågor som berör dem.

Rättigheter i förvaltningsområdena för finska, meänkieli och nordsamiska

Det finns tre språkliga förvaltningsområden i Sverige: ett för finska, ett för meänkieli och ett för samiska. Förvaltningsområdena utgörs av kommuner och regioner som anslutit sig till något eller flera av dessa språkliga områden. I förvaltningsområdena har språkanvändare av finska, meänkieli och samiska rätt att använda språken i sina kontakter med myndigheterna och rätt till förskola och äldreomsorg där hela eller en väsentlig del av verksamheten bedrivs på minoritetsspråken.

Luleå kommun ingår i alla tre förvaltningsområden vilket innebär att om du talar meänkieli, finska eller nordsamiska så har du rätt till både förskola och äldreomsorg på dessa språk. Du är välkommen att använda ditt språk i kontakter med kommunen både muntligt och skriftligt och du har rätt att få dina beslut översatta. Ökad användning av minoritetsspråken bidrar till att bevara minoritetsspråken som levande språk i Sverige.

Läs mer om dina rättigheter

Luleå kommuns kundtjänst har personal som talar både finska och meänkieli. Det finns dock inte samisktalande personal i kundtjänst men det är möjligt att vid behov anlita både tolk och översättare.

Du har rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska i dina muntliga och skriftliga kontakter med kommunen i enskilt ärende där kommunen är beslutsfattare. Du har också rätt till skriftlig översättning av beslut och motivering. Du som den enskilde ska dock vara part eller ställ­företrädare för part i ärendet och ärendet ska ha anknytning till det geografiska område som förvaltningsområdet omfattar.

Charlottendals förskola i centrala Luleå har avdelningar på finska, meänkieli och nordsamiska. Förskolan erbjuder en lärmiljö där barnen får möjlighet att lära sig finska, meänkieli eller nordsamiska via språkbadspedagogik. Språken används naturligt i verkliga situationer. Språkinlärningen sker på samma sätt som när barnet lär sig sitt första språk. Barn behöver inte kunna tala samiska, meänkieli eller finska för att få börja på denna förskola, men får en fantastisk möjlighet att lära sig språket. Förskolan på finska, meänkieli och nordsamiska ger barnen en möjlighet att utveckla språk, kultur och identitet.

Modersmålsstöd i alla förskolor

Om ditt barn tillhör en nationell minoritet har ditt barn rätt till förstärkt språkstöd i alla kommunens förskolor. I första hand via en ordinarie personal på förskolan som kan språket. I andra hand via en modersmålslärare från Resurscentrum en timme per vecka.

För att ditt barn ska få modersmålsstöd måste du ange det nationella minoritetsspråket som modersmål i ansökan till förskola. Ditt barn behöver inte ha kunskaper i språket för att få modersmålsstöd.

Vad säger läroplanen

Skolverkets läroplan säger att förskolan ska lägga grunden för barnens förståelse för olika språk och kulturer. Barn som tillhör de nationella minoriteterna, där urfolket samer ingår, ska stödjas i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk och främjas i sin utveckling av en kulturell identitet. På det sättet bidrar förskolan till att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kulturer. I förskolans uppdrag ingår att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa. Förskolan ska också se till att olika kulturer synliggörs i utbildningen inklusive de nationella minoriteternas språk och kulturer.

I Örnässkolans språknod erbjuds utökat modersmålsstöd och modersmålsundervisning tre tillfällen i veckan i finska, meänkieli och nordsamiska. Du kan läsa språken som modersmål som förstaspråk eller som andraspråk. Modersmålsundervisning innebär en traditionell lektion och två mer språkbadsliknande lektioner med möjlighet att inkludera modersmål i olika aktiviteter eller ordinarie skolämnen. Eleverna lär sig språket genom att använda den i naturliga situationer. Undervisningen i språknoden utgår från kursplanen i modersmål som nationellt minoritetsspråk.

Vårdnadshavare ansöker till Örnässkolan och den valbara inriktningen tvåspråkighet i samband med skolvalet.

Modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk i andra skolor

När det gäller samiska, finska, meänkieli, romani och jiddisch har elever, som tillhör någon av de här nationella minoriteterna, rätt till modersmålsundervisning även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Undervisningen startar redan vid endast en sökande elev om det finns lärare i språket. Eleven behöver inte heller ha grundläggande kunskaper i språket för att vara berättigad till undervisning i ämnet modersmål.

Du som bor i Luleå kommun har rätt att få hela eller en väsentlig del av den service och omvårdnad som ges inom äldreomsorgen av personal som kan finska, meänkieli och samiska. Inom den äldreomsorg som erbjuds på ditt minoritetsspråk har du också rätt att få stöd i att upprätthålla din kulturella identitet. Det kan ske på många olika sätt. Till exempel genom tillgång till särskild mat, kulturella inslag eller minoritetsspråkig media.

Avdelningen Hirvi/Älg på finska och meänkieli

I Kronans vård- och omsorgsboende finns avdelningen Hirvi/Älg där personalen talar finska och meänkieli.

Finsktalande och meänkielitalande personal i vård- och omsorgsboenden

I Socialstyrelsens tjänst Äldreguiden kan du se vilka vård- och omsorgsboenden och vilka hemtjänstgrupper som har personal som talar finska, meänkieli eller samiska i din kommun.

Ansökan om äldreomsorg

Ansöka om äldreomsorg gör du alltid hos kommunens biståndshandläggare. Luleå kommun har finsktalande biståndshandläggare. Om du vill använda meänkieli eller samiska så kan tolk användas.

Kom ihåg att du själv måste begära service och vård på finska, meänkieli respektive samiska när du ansöker.

Läs mer om dina rättigheter inom vård och omsorg i Socialstyrelsens folder, Din rätt till vård och omsorg – en vägvisare för äldre, översatt till olika språk:

Minoritetspolitiken ska genomföras tillsammans med nationella minoriteter och därför är inflytande och delaktighet ett fundament för hela politikområdet. Kommunen ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med minoriteterna i sådana frågor. Samråd ska ske genom en strukturerad dialog i syfte att kunna ta tillvara de nationella minoriteternas synpunkter och behov i kommunens beslutsfattande. Barns och ungas möjligheter till inflytande och samråd ska särskilt främjas.

Luleå kommun har samråd där alla fem nationella minoriteterna är representerade och samrådet leds av kommunstyrelsens ordförande, Carina Sammeli. Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen har samråd inom sina respektive kärnområden och dessa samråd är öppna för alla intresserade.

De nationella minoriteternas språk och kultur är en levande del av det svenska samhället och en del av vårt gemensamma svenska kulturarv. Kommunen har ett ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur. Barns utveckling av kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. Detta är i överensstämmelse med FN:s konvention om barnets rättigheter, som i artikel 30 slår fast att barn som tillhör nationella minoriteter och urbefolkningar har rätt att ha ett eget kulturliv, bekänna sig till och utöva deras egen religion och använda deras eget språk.

Minoritetslagen (lagen 2009:724 om nationella minoriteter och minoritetsspråk) bygger på Sveriges åtaganden enligt Europarådets konventioner och har gällt i Sverige sedan 2010. Sverige ratificerade Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (ramkonventionen) och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (minoritetsspråkskonventionen) år 2000. I samband med detta infördes minoritetspolitiken som eget politikområde. Målet med den svenska minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna, stärka deras möjligheter till inflytande och stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande.

De nationella minoriteterna och minoritetsspråken har funnits i landet under lång tid och minoriteternas språk och kultur är en del av det gemensamma kulturarvet. Sverige ska säkerställa efterlevnaden av de nationella minoriteternas rättigheter, som bland annat följer av internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. I konventionerna konstateras bland annat att vissa minoriteters språk riskerar att gå förlorade och att skydd av nationella minoriteter är nödvändigt för stabilitet, demokratisk säkerhet och fred.

Kontakt

Anne-Mari Angeria
Samordnare
anne-mari.angeria@lulea.se
0920-45 30 00 (växel)

Sidan uppdaterades den 6 maj 2024