Bygga nytt hus

Ska du bygga nytt hus? Bygg energisnålt och spara många tusentals kronor och lev miljösmartare! Att bygga energieffektivt kan kosta något lite mer i byggskedet men pengarna tjänar du snart in på lägre energikostnad. Ditt hus ger då också mindre belastning på miljön och är skönare att bo i!

Att bygga ett nytt hus är spännande. Men glöm inte att ta reda på hur mycket uppvärmningen av det nya huset kommer kosta! Kanske du vill ha ett hus med bättre isolering än husleverantörens standard?

Att bygga ett nytt hus är ett stort åtagande och det är mycket att tänka på och ta ställning till. I detta skede är det lätt att glömma bort framtida driftskostnader och bara titta på vad huset kostar att köpa. Uppvärmning är en stor post i de framtida utgifterna.

Bor du i ditt hus under 20 år tid kommer du troligtvis lägga mellan 200 000 och 300 000 kr för uppvärmning och hushållsel under denna tid. Stiger energipriserna blir det naturligtvis dyrare. Därför bör man verkligen tänka över om det kanske är värt att välja bättre energiprestanda på huset än vad som är husleverantörens standard.

Boverkets byggregler är ett minimikrav, men inte detsamma som den ekonomiskt bästa lösningen. Tyvärr nöjer sig de flesta husleverantörer med att precis klara byggreglerna. Det sker dock en stor utveckling nu när det gäller olika sätt att bygga energieffektiva hus.

Lågenergihus, passivhus, nollenergihus och plusenergihus?

Det finns många olika begrepp när man pratar om hus som byggs med låga energibehov. Här reder vi ut begreppen!

Ett lågenergihus är ett begrepp som används för hus som använder mindre energi än vad byggnormen kräver. Det finns ingen definition på vad ett lågenergihus är. Passivhus, nollenergihus och plusenergihus är alla lågenergihus med extra höga krav. Lågenergihus är alltså ett samlingsnamn för alla hus som byggs så att de är energieffektiva.

Ett passivhus är ett hus som har så små värmeförluster att inget traditionellt värmesystem behövs. Det värms passivt genom värmen från människor, apparater och solinstrålning.

Ett nollenergihus är i grunden ett passivhus men är dessutom försett med solceller, vindkraftverk och solfångaresom ger energi till huset. Huset är självförsörjande på energi.

Ett plusenergihus är också ett passivhus i grunden och försett med solceller, vindkraftverk och solfångare som ger en överproduktion av energi, så det blir "plus" i energibalansen. Från ett plusenergihus kan man t ex sälja sin överskottsel.

Att bygga energieffektivt

Vill du bygga riktigt energisnålt ska du alltså bygga ett passivhus av något slag. Vill du inte gå så långt kan du bygga ett lågenergihus och ändå minska ditt energibehov radikalt jämfört med ett standardhus. Nedan listar vi ett antal saker du ska tänka på när du bygger ett lågenergihus.

Ett bra klimatskal (tak, väggar, fönster, dörrar, golv, grund) är nyckeln för att bygga ett hus som är energieffektivt. Ett bra klimatskal har god värmeisolering, är lufttätt och har få köldbryggor. Köldbryggor uppstår där byggmaterial med sämre isolerande förmåga bryter igenom det isolerande skiktet. Det kan till exempel vara en sockel av betong eller en träregel som utgör köldbryggan. Det gäller att ha omsorg om detaljerna för att undvika just köldbryggor och otätheter – klimatskalets svaga punkter.

När du bygger välisolerat och tätt är det extra viktigt med god ventilation för att människor och hus ska må bra. Mycket värme försvinner tyvärr ut med den varma inomhusluften. När du bygger energieffektivt ska du därför se till att välja ett ventilationssystem som tar tillvara på denna värme och återvinner den. Härutöver ska du naturligtvis se till att välja effektiva vitvaror och apparater samt installationer som minskar behovet av varmvatten.

Ett av de sista valen du ska göra är att välja ett värmesystem som lämpar sig för det hus just du tänker bygga. Generellt sett kan du välja ett enklare värmesystem ju bättre du bygger. Energipriser och förutsättningarna för olika energislag kan komma att ändras under husets livslängd. Därför kan det vara bra att välja ett flexibelt system. För att minimera påverkan på klimatet bör en förnybar energikälla väljas, till exempel sol, biobränsle eller el från vind eller vatten.

Läs mer nedan om klimatskal, ventilation, uppvärmning mm.

Tätskikt, fuktspärr

Var noga med tätskiktet! Ett otätt hus kan leda till fuktproblem och onödiga värmeförluster. Tätskiktet kan skadas under byggets gång, så ställ krav på att huset ska provtryckas när det är färdigt! Ett bra värde är 0,3 l/s m². En av förutsättningarna för ett energisnålt hus är att det är absolut tätt, och att alla luftrörelser är kontrollerade. I ett helt tätt hus kan ett bra inneklimat uppnås genom styrd till- och frånluftsventilation.

Tak

Energimyndigheten rekommenderar att vinds- eller takbjälklaget ska isoleras med 500 mm (0,11 W/m²K).

Ytterväggar

Ju mer isolering desto mindre värmeförlust och lägre U-värde. Energimyndigheten rekommenderar att ytterväggarna isoleras med minst 300 mm (0,15 W/m²K) isolering.

Grund och golv

Energimyndigheten rekommenderar att man isolerar med minst 150 milllimeter isolering under golv mot mark. Har man golvvärme måste man ha minst 300 millimeter isolering för att man inte ska orsaka problem med att man värmer upp marken under huset så det står på en "värmekudde".

Viktigt är att om man gör en platta på mark ska den inte isoleras på ovansidan eftersom då riskerar reglar som står på plattan (som är kall och nästan 100 % RF) att angripas av fukt. Bättre att isolera under plattan som då är varm och har låg RF.

Fönster och dörrar

Ska du bygga nytt hus ska du välja de mest energieffektiva fönstren som finns. Moderna energieffektiva fönster släpper bara igenom en tredjedel så mycket värme som äldre två-glasfönster. Fråga efter energimärkning och fönster med låga U-värden. Välj fönster med U-värde 0,9 W/m²K eller lägre vilket motsvarar energiklass A.

Är fönstren dessutom P-märkta garanterar det god kvalitet. Bygg inte alltför mycket fönster. Ett riktvärde är att den sammantagna fönsterytan ska vara mindre än 20 % av golvytan i huset. Om du väljer fönster som är mer än ca 150 centimeter höga uppstår risk för kallras framför fönstren.

Även dörrar ska ha ett lågt U-värde, fråga leverantören innan du gör ditt val.

Husets form, planlösning och läge

Ju mer kompakt och likt en kub huset är, desto mer energieffektivt blir det. Formen på en tvåvånings kubisk funkisvilla är till exempel betydligt mer energieffektiv än Norrbottensgårdens långsmala form eller ett hus med många vinklar och vrår. Med en effektiv planlösning så kan du också hålla nere husets yta och därigenom även energibehovet.

Tomtens läge kan påverka energibehovet. Tänk igenom hur du bäst utnyttjar tomten utifrån sol- och vindförhållanden. Nära havet är det extra viktigt att huset är både vind- och lufttätt.

För eventuell installation av solfångare (vatten och värme) och solceller (el) på ditt hus bör det finnas en yta mot söder där de kan placeras. Även sydost och sydvästvända lägen går bra.

Läs mer om klimatskalet

Rekommenderade U-värden vid nybyggnation

Byggnadsdel

U-värde

Vindsbjälklag

0,08

Ytterväggar

0,13

Golv (mot mark)

0,13

Fönster

0,8

Ytterdörr

0,8


U-värde

Klimatskalets förmåga att bromsa värmeflödet anges med U-värdet (mäts i Watt (W) per m² och grad Kelvin). Ju lägre U-värdet är desto bättre isolering har väggen, fönstret, taket etcetera. Några exempel:

  • 100 mm isolering i en vägg har ett U-värde på ungefär 0,4 W/m² K
  • 500 mm tjockt isolerat vindsbjälklag har, med bra isoleringsmaterial, U-värdet 0,1 W/m2 K
  • Ett högisolerat fönster har U-värdet 0,9 W/m² eller lägre
  • Ett äldre treglasfönster 2,0 W/m²
  • Ett äldre tvåglasfönster har U-värdet 2,8–3 W/m² K

Från det uppvärmda huset strävar värmen efter att ta sig ut till den omgivande lägre temperaturen utomhus. Ett bra klimatskal med välisolerade väggar, tak, dörrar och fönster ser till att hålla kvar värmen så länge som möjligt i huset, det är lufttätt och har få köldbryggor. Se till att ditt nya hus har ett bra klimatskal redan från början så får du lägre energikostnader för uppvärmningen och rätt typ av värmesystem och rätt dimensionerat.

Frisk luft inomhus är viktigt. Med ett bra ventilationssystem garanteras du frisk luft i rätt mängd, samtidigt som värmen i luften återvinns. Modern teknik ger alltså både låga uppvärmningskostnader och ett sunt boende.

Det är viktigt med ett lufttätt hus ur energisynpunkt och då är det extra viktigt med god ventilation.

Varför ska huset vara lufttätt:

  • Minskning av värmeförluster och minskad risk för drag.
  • Värmeåtervinning
  • Fuktig inneluft ska inte tränga ut i konstruktionen.

Förklara för husleverantören eller entreprenören hur viktigt det är med lufttäta konstruktioner innan kontraktet skrivs.

Den friska luften, eller tilluften ska komma in i sovrum och vardagsrum och den smutsiga luften, frånluften, ska sugas ut ur kök, badrum och tvättstuga.

Minsta luftväxling bör vara 0,35 l/s och m² eller 126 m² per timme i en bostad med 100 m² golvyta. Det betyder att efter två timmar har all luft bytts ut. 0,10 l/s och m² då ingen visats i huset. Ett helt tätt hus med god ventilation har både ett bra inomhusklimat och en låg energianvändning.

Olika typer av ventilation

Riktvärden/schabloner enligt Boverket inom parentes

Självdrag – enkelt, tyst, billigt men stora energiförluster, risk för drag, ingen återvinning (ca 0,25 l/s och m²)

Frånluft (självdrag med fläkt i frånluftskanalen) – ingen återvinning, risk för drag (ca 0,24 l/s och m²)

Från- och tilluftssystem (två fläktar, en i tilluftskanalen och en i frånluftskanalen) – mindre känsligt för ändringar, ingen återvinning (ca 0,30 l/s och m²)

Frånluftsventilation med värmepump – återvinning, drar elström

Från- och tilluftssystem med värmeåtervinning (FTX-system) – bra värmeåtervinning, minimerad risk för drag, risk för buller, drar elström

Rekommenderat ventilationssystem när du ska bygga nytt hus

För att få en riktigt bra ventilation ska både till- och frånluft vara styrt och man ska återvinna värmen i frånluften. Värmen överförs från frånluften till den kalla tilluften i värmeväxlaren. Ett så kallat FTX-system rekommenderas alltså vid nybyggnation. Energianvändningen kan minska med 50–70 procent jämfört med om värmen inte återvinns.

Vatten är den vanligaste och mest rekommenderade värmebäraren i villor. Ett vattenburet värmesystem är flexibelt och kan lätt anslutas till en ny värmekälla. Ett vattenburet system kan hämta sin värme från olika värmekällor såsom fjärrvärme, värmepump, solvärme eller en villapanna för pellets eller ved.

Golvvärme eller radiatorer?

Det finns inget entydigt svar på vad som är bäst – radiatorer, det vill säga vanliga väggfasta element, eller vattenburen golvvärme. Vad man tycker beror ofta på personliga upplevelser och om värmesystemet som sådant är väl inställt och fungerar bra.

Satsar man på golvvärme måste man isolera under husets grundplatta med 300 millimeter isolering för att inte en stor del av värmen ska försvinna ner i marken under huset. Förutom energiförluster kan det också orsaka fuktproblem, frostskador med mera.

Man måste också isolera ordentligt mellan betongplattan och golvvärmeslingorna för att man inte ska värma upp hela plattan hela tiden (inlagringsenergi) vilket ger ännu mer trögrörlig värme och är energiineffektivt. Man måste också se till att kantisolera ordentligt runt huset för att skydda mot frost för att inte riskera att ”knäcka plattan”.

Radiatorer

  • Mest beprövade sättet som ger snabb anpassning till rummens värmebehov

Golvvärme

  • Ger skön känsla för fötterna och höjer på så vis komforten
  • Enligt vissa – på grund av ökad komfortkänsla kan man sänka medeltemperaturen inne (motsägs av andra beräkningar)
  • Vinner utrymme på grund av att man slipper radiatorer
  • Förutsätter välisolerade fönster, annars risk för kallras vid fönster
  • Golvvärmen är trög, svårare att styra för att snabbt anpassa till ändrat värmebehov
  • Har man klinkergolv känns de kalla även under sommaren och därför måste värmen vara på även sommartid vilket ger ökad energianvändning
  • Om man väljer golvvärme för endast en del av huset behövs en egen shuntventil för att reglera varmvattenflödet i golvslingan. Komfortgolvvärme med el till exempel i badrum är mycket energislukande.
  • Elgolvvärme ökar energianvändningen

Hög- eller lågtemperaturssystem?

Distributionssystem som kan värma huset med en relativt låg temperatur är effektivare och energisnålare än system som behöver en hög temperatur. Värmekällor som inte ger så hög temperatur, till exempel värmepumpar, kan nyttjas effektivare. Om man eldar med ved kan ackumulatortanken utnyttjas bättre och eldningsintervallen vara längre.

Ett- eller tvårörssystem?

I ett nytt hus ska man absolut satsa på tvårörssystem eftersom det ger samma framledningstemperatur till alla radiatorer och lika stora radiatorer ger samma effekt.

Ackumulatortank

Om man använder flera olika värmekällor kan det vara lämpligt att installera en ackumulatortank. Ackumulatortanken blir då central eller ”hjärta” för husets värme- och varmvattensystem. För miljövänlig vedeldning är det nödvändigt att använda ackumulatortank. Även en solfångare ska kopplas till en ackumulatortank så att varmvattnet kan användas under hela dygnet.

Ackumulatortanken är ett vattenmagasin som fungerar som energilager. Du lagrar och fördelar energin under en längre tid, vanligen under ett dygn, i en ackumulatortank. Bör vara utrustad med speciell laddningsfunktion som hindrar omblandning. Måste hålla minst 60 grader för att undvika tillväxt av legionellabakterier.

Ackumulatortankens storlek avgörs av:

  • Bekvämlighet, hur ofta man vill elda
  • Kostnad
  • Pannans kapacitet och radiatorernas temperaturnivå

Får inte vara mindre än att den klarar att lagra ett vedinlägg (i pannan). Minimum 18 gånger eldstadsvolymen, vilket i praktiken innebär minst 1500-2000 liter. Tanken måste isoleras med minst 250 millimeter.

Anpassad värme med styrsystem

Ett sätt att kontrollera energikostnaderna är att installera ett bra styrsystem för villans värme. Styrsystemet anpassar i varje ögonblick temperaturen på radiatorkretsens framledningsvatten så att bostaden får rätt och önskad temperatur. Styrsystemet ställs in via en manöverpanel.

Ett modernt system tillåter förinställda variationer i tiden, till exempel dygnsstyrning och långtidssänkning om man är bortrest, där värmen kan höjas några timmar innan man kommer hem.

Boverkets byggregler ställer krav på hur mycket energi ditt nybyggda hus får använda.

I Boverkets byggregler anges vilken energianvändning huset får ha med hjälp av ett primärenergital som anges i kWh/m2 och år.

Energikrav från och med 1 september 2020


Nybyggda småhus > 130 m²

90

Nybyggda småhus > 90 - 130 m²

95

Nybyggda småhus > 50 - 90 m²

100

Flerbostadshus

75

Lokaler

70


Ta hjälp av er husleverantör för att få fram uppgifter och låt er energiexpert utföra beräkningen av primärenergitalet (EPpet) för ert hus.

Bygg bättre än byggnormerna och husleverantörernas standard!

Bygg gärna bättre än vad byggnormerna kräver! Med mer isolering och bättre U-värden tjänar du in den lite högre investeringskostnaden på minskade energikostnader! Många husleverantörer har som standard mindre isolering men be dem räkna på vad det skulle kosta och hur mycket energi ni skulle spara om ni hade mer isolering. Det lönar sig att bygga mer energieffektivt än vad byggnormerna kräver och vad husleverantörernas standard är.

Efter att du lämnat in bygglovsansökan, och skrivit kontrakt med en entreprenör eller husleverantör, kommer du som byggherre och kommunen att ha ett byggsamråd. Vid detta byggsamråd ska du bland annat överlämna uppgifter på husets energianvändning (kopia på energiberäkningen). Det är du som är byggherre som ansvarar för att du uppfyller energikraven.

Enligt lagen ska villor och radhus som byggs och säljs energideklareras. I energideklarationen redovisas bland annat husets energianvändning och förslag på hur du kan göra för att sänka dina energikostnader.

Sidan uppdaterades den 16 januari 2023