"Fyra i en"

Stadsarkivets egen personal har valt fotografier och berättar var sin historia.

Lundins skor - Rose-Marie Olsson
Stämningsbilder genom livet - Ann-Charlotte Alvhult
Fotografier i fotografiet - Thomas Åkerlund
Sällskap och mat - Kerstin Larsson

Lundins skor

Producerad av Rose-Marie Olsson

Vy över fabriksområde vid älv, stora träbyggnader med stora fönster.

Förstora bilden

Lundins fabriksområde i Råneå under blomstringstiden på 1920-talet. Foto: Okänd

Som mest fanns det fem stora skofabriker i Råneå vilka sjöd av aktivitet och enbart Lundins hade som mest bortåt 150 anställda. Det är inte för inte som Råneå kallades "Lilla Örebro".

Lundins glanstid inföll på 1930- och 1940-talen. Antalet anställda på Lundins skofabrik växte successivt under de första decennierna efter att rörelsen startades 1883. Vid slutet av 1800-talet hade firman ett femtiotal anställda och 1917 hade de blivit över hundra.

Närmast framför den vita trevåningsbyggnaden som är själva skofabriken ligger tre garverier på rad. De försåg fabriken med allt läder den behövde. Framför dem finns ett kraftverk som drev kvarnen samt garverierna och som också kunde leverera ljus till Rånbyn, Böle, Prästholm och Niemiholm sedan det byggts om 1920. Man förstår att det var ett tekniskt framsteg att ha fått ljus och att något år senare då elproduktionen ökats, kunna koka kaffe och gröt med elektricitet, även om den kostade en 10-öring/kWh. Den höga byggnaden till höger är en kvarn. Med dåtida Råneåmått mätt var både fabriken och kraftverket gigantiska byggen.

Tre män vid hylla med skokartonger. Mannen i mitten har förkläde av skinn.

Förstora bilden

Interiör från fabriken i Råneå under 1920-talet. Fr v Verkmästare J P Wikström, L A Ström och Nyberg. Foto Jim Björnlund

Även på bilden nedan syns J P Wikström till höger. År 1916 kom Johan Peter (J P) Wikström (1876-1943) som verkmästare i tjänst hos Lundins Skofabrik, en befattning han hade fram till 1931.

Tre av hans fyra söner Gustaf, Oskar och Sten hade varit till USA men när Tave Lundin nekade dem anställning vid deras återkomst, etablerade sig Wikström som egen företagare tillsammans med sönerna. Genom sina erfarenheter från USA kunde man satsa på finskomakeri, till skillnad från de andra fabrikörerna som i huvudsak var inriktade mot bruksskor.

Sko-Wikströms ridstövlar blev kända över hela landet som kvalitetshantverk. Det som blev Sko-Wikströms stora artikel var Norrbottens-Näbban. Sko-Wikström var den sista skofabriken i Råneå då den stängde för gott 1975.

Män med jakthundar och gevär som håller i en stång där det hänger flera skjutna harar.

Förstora bilden

Tave Lundin med jaktkamrater omkring 1920. Från vänster ses grosshandlare Carl Riström, fabrikör Gustaf E Jern, driftschef Axel Steinvall, fabrikör Hugo Lundin och fabrikör Tave Lundin (jaktvärd). Foto: Okänd

Tave Lundin med jaktkamrater hemkomna från en lyckad jakt på Bockön. Bilden är tagen på Tavegården. Som prydnad på tomten kan man till vänster på bilden se ytterhöljet till en marin-mina från första världskriget.

Under en tid vajade den gamla tyska flaggan överst på minan. Minan är fortfarande (2010) kvar i Råneåområdet. Carl Riström (1850-1936) var affärsman. Han var också kommunalman och riksdagsman. Gustaf E Jern (1872-1958), som ursprungligen kom från Stockholm, hade ett garveri i Råneå som var i drift från 1922 till slutet av 1950-talet. Hans firma sålde färdiga produkter som skor, handskar och seldon till grossister och detaljister i norra Sverige. Varorna tillverkades inte på plats i garveriet, utan av hantverkare i trakten som tog hem material och sedan överlämnade färdiga produkter tillbaka till garveriet.

Axel Steinvall (1882-1945) var driftchef för Råneå Kraftverk och ledamot i vägstyrelsen och byggnadsnämnden. Hugo Lundin (1887-1977) var brorsbarn till Tave Lundin och delägare i firman Lundin & Co från 1915. Han var ordförande i kommunalfullmäktige, vice ordförande i Norrbottens läns elektricitets-förening och ordföranden i styrelsen för Råneå Elektriska Kvarn AB. Hugo var gift med Taves dotter Berta (1892-1972).

Förstora bilden

Bild från en utställning i Stockholm 1930. Foto: Okänd

På en utställning i Stockholm 1930 visade Lundin & Co upp en del av sina varor i en monter. Sortimentet bestod av flottningsstövlar, handskar, näbbskor, lågskor och kängor. Under sin storhetstid kallades Lundins Skor i Råneå för världens största näbbskofabrik. Skor från Lundins fanns till försäljning över hela landet. I Norrbottens-Kuriren kunde man läsa att den kända skådespelerskan Greta Garbo trippade omkring i skor som tillverkats av Lundins i Råneå. Modellen hette Lappkajsa och var utformad av verkmästare J P Wikström.

Stämningsbilder genom livet

producerad av Ann-Charlotte Alvhult

Min tanke med utställningen är att visa bilder som skildrar livet, födelse och död och några bilder visar olika tillfällen genom livet. Det går lite upp och lite ner. Det viktiga för mig är att det finns en stämning som tilltalar mig i bilderna och som jag hoppas att betraktaren också skall känna. Färgbilden i mitten är menad att bryta av. Den symboliserar glädje och färg - livets höjdpunkt om man så vill.

Kvinna med mörk klänning och förkläde sitter vid gjutgärnsspis och håller i ett spädbarn.

Förstora bilden

Tilda Björk med sonen Ernst i början av 1900-talet. Foto: Kamrer Agabus Björk.

Förstora bilden

Brudparet Erik & Rut Sundberg, född Hoffner, 1913. Foto: Okänd

Brudparet Erik och Rut Sundberg, f Hoffner.

Män i små båtar vid skärgårdsö med två små stugor i bakgrunden.

Förstora bilden

Fiskare från Småskär i sina båtar under 1920-talet. Foto: Linjeförman John Bergbom.

Gruppbild av kvinna och man med åtta barn.

Förstora bilden

En familj från Klöverträsk år 1927. Foto: Johan Bergström

Förstora bilden

Slåtter hos Björks i Jämtön år 1910. Foto: Kamrer Agabus Björk

Slåtter hos Björks i Jämtön. Fr v Johan Adam Björk, Johanna Lundberg, Hulda Boman, Anna Björk, Maria Johansson, Anna Boman, Lovisa Johansson, Arvid, Adam och Ernst Björk.

Fotografier i fotografiet

producerad av Thomas E:son Åkerlund

I stadsarkivet finns ett antal fotografier över centrala Luleå som är tagna från domkyrkans torn. Kvalitén gör att ett flertal av dessa kan delas upp i flera mindre delar — fotografier i fotografiet. Speciellt glasplåtar (negativ) i storleken 18x24 cm är av förståeliga skäl lätta att dela upp i flera fotografier. Förstoringar kan också synliggöra detaljer som inte syns på andra fotografier i stadsarkivet.

Förstora bilden

Vy från domkyrkans torn västerut mot Luleälven under 1920-talet. Foto: Henny Tegström

I juli 1921 stod Henny Tegström i domkyrkans torn och fotograferade västerut mot Luleälven. Den sommaren firade Luleå stad 300-årsjubileum och utställning anordades, huvudsakligen på Gültzauudden. Henny Tegström hade ensamrätt att fotografera på utställningsområdet och medverkade även med fotografier i själva utställningen. Det tagna fotografiet fångade en stor del av stadens västra del.

Denna bild är i utställningen uppdelad i åtta delar, med mer specifik information för varje del.