Tecknad bild på skola

Skolstruktur

Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att utreda och föreslå en struktur för skolor och förskolor. Utredningsarbetet prioriteras i första hand till stadsdelarna Gammelstad, Notviken, Centrum och Bergnäset.

Utredningen ska redovisa vilka förändringar i verksamhetslokaler som är nödvändiga för att skolan i Luleå fortsatt ska ha en bra pedagogisk verksamhet, god arbetsmiljö och utbildningsplatser till alla barn och elever.

I utredningsarbetet deltar tjänstepersoner från flera av kommunens förvaltningar.

Anledningen till att Gammelstad, Notviken, Centrum och Bergnäset är prioriterade att utreda är att kommunen där har störst behov av att se över strukturen. Först ut var Gammelstad och Notviken och nu utreds Centrum och Bergnäset.

Utredningsrapport och beslut för Gammelstad och Notviken

Utredningen gällande skolstruktur Gammelstad och Notviken.

Beslut skolstruktur Gammelstad och Notviken

Barn- och utbildningsnämndens beslut för Gammelstad blir enligt förvaltningens förslag, alternativ 2, med ett tillägg att Kyrkbyskolan återöppnar F– 3 i samband med att den nya F– 6 skolan i Gammelstad öppnas.

Beslutet innebär bland annat:

  • Nuvarande struktur för förskolor bibehålls med möjlighet för utökning i Kyrkbyns förskola.
  • Ny skola byggs för årskurs F– 6 i anslutning till nuvarande Stadsöskolan.
  • Öhemsskolan och Mariebergsskolan rivs, elever från dessa skolor anvisas till Stadsöskolan och Kyrkbyskolan.
  • Kyrkbyskolan återöppnar F– 3 i samband med att den nya F– 6 skolan i Gammelstad öppnas.

Barn- och utbildningsnämndens beslut för Notviken och blev enligt förvaltningens förslag, alternativ 1.

Beslutet innebär bland annat:

  • Nuvarande struktur för skolor bibehålls.
  • Borgmästarens och Framnäsvillans förskolor slås ihop till en enhet.
  • De moduler som utgör Kristallens förskola ersätts med ny förskola på samma plats.
  • Munkebergs förskola bibehålls men nuvarande byggnader byggs samman
    med ett gemensamt kök och matsal och förskolan utökas med två avdelningar.

Beslutet i sin helhet: Barn- och utbildningsnämndens sammanträdesprotokoll, 2022-04-20 Länk till annan webbplats.

Samtal och dialog

Under utredningsarbetets gång har tjänstepersoner i arbetsgruppen bjudit in medarbetare på berörda skolor och förskolor till samtal för att vara delaktiga i utredningsarbetet. Arbetsgruppen har hållits samtal med vårdnadshavare och intresserade medborgare inom skolområdena Gammelstad och Notviken för att få synpunkter på utredningsrapporten.

Innan beslut tas av politiken om skolstrukturen i centrum och Bernäset kommer arbetsgruppen bestående av tjänstepersoner hålla dialogmöten med vårdnadshavare gällande utredningsrapporten.

Den politiska dialogen

Politiker i barn- och utbildningsnämnden har haft medborgardialog med vårdnadshavare, personal, rektorer och elever. I juni och september 2021 hölls dialog med vårdnadshavare i Gammelstad, Notviken, Centrum och Bergnäset om skolan och förskolan. Dialogerna genomfördes digitalt via Zoom. I september 2021 hade nämndspolitikerna dialog med elevrådsrepresentanter från Tunaskolan och Stadsöskolan på Navet.

Dialoger med elever i centrum och Bergnäset hålls under hösten 2022.

Efter beslut bjuder politiken in till dialog med berörda vårdnadshavare.

Dokumentation: Dialog med vårdnadshavare och elever

Synpunkter, elever i årskurs 3 och 5, Centrum och Bergnäset

Via uppdrag till lärare insamlades synpunkter från elever årskurs 3 och 5. Som stöd fick läraren en kort introduktionsfilm och gällande frågeställningen "Vad är bra och dåligt med er skola, vad gäller lokaler, skolgård, skolvägar och trygghet. Deltagande var frivilligt och genomfördes under skoltid i slutet av september 2022. Elever från Östra skolan, Mandskolan och Hedskolan skickade in sina synpunkter i text och bild. Från Kulturskolan insamlades synpunkter från elever som deltar i verksamheten 1-3 gånger i veckan i oktober 2022.

Utdrag av inkomna synpunkter från elever

Kompletterande samtal med elever genomfördes genom skolbesök. Tjänstepersoner besökte två skolor; Residensskolan 7-9 i Centrum och Mandaskolan F-6 på Bergnäset under sista veckan i september 2022. Eleverna skrev ner synpunkter utifrån gällande frågeställning vid ett bokbord på skolgården

Synpunkter, elever i årskurs 3 och 5, Notviken och Gammelstad

Elever i årskurs 3 och 5 i Notviken och Gammelstad fick i december 2021 uppdrag av sin klasslärare att beskriva vad som är en bra skola för dom genom att rita och skriva ner detta. Teckningarna och texterna kommer att finnas med som underlag inför beslut.

Utdrag av teckningar/texter om vad som är en bra skola Pdf, 2.2 MB.

Kompletterande samtal

Kompletterande samtal med elever genomfördes genom skolbesök. Tjänstepersoner besökte två skolor; Residensskolan 7-9 i Centrum och Mandaskolan F-6 på Bergnäset under sista veckan i september 2022. Eleverna skrev ner synpunkter utifrån gällande frågeställning vid ett bokbord på skolgården.

Dokumentation: Samtal med elever, årskurs 7-9

Samtal med elevrådsrepresentanter från Residensskolan, Montessoriskolan och Bergsskolan, 21 september 2022

Samtal med elevrådsrepresentanter åk 7-9 från Residensskolan, Montessoriskolan och Bergsskolan genomfördes den 21 september 2022 på fritidsgården Navet tillsammans med barn- och utbildningsnämndens ledamöter. Eleverna delades in i grupper och fick beskriva vad som är en bra och dåligt med skolan utifrån perspektiven; lokaler, skolgård, skolvägar och trygghet.

Utifrån dialogen framkom att eleverna efterfrågade rymliga, fräscha och trivsamma lokaler. Större klassrum och möjlighet till avskildhet och studiero lyftes särskilt. Önskemål om grupprum och/eller bibliotek för samma ändamål framkom också. Hur elevutrymmen, korridorer och samlingslokaler utanför klassrummet, utformas är särskilt viktigt för trivseln menar eleverna. Det blir lätt stimmigt och hög ljudnivå i trånga utrymmen och korridorer. En sådan situation kan också upplevas som otrygg, enligt eleverna, särskilt när yngre och äldre elever samsas i utrymmet. Andra synpunkter om förbättringar av inomhusmiljön handlade om fler ytor att ”hänga på”, bänkar och bord att sitta vid och exempelvis pingisbord för aktivitet inomhus. Alla skolor påtalade elevfikets viktiga roll för trivsel och gemenskap. Enligt eleverna minskar också spring på stan till andra affärer med ett bra elevfik på skolområdet.

Skolgården har stor betydelse för högstadieeleverna, samtidigt som de uppger att de idag ofta vistas inomhus på rasterna. Att skapa avskilda platser i utomhusmiljön för mindre grupper och olika aktiviteter är exempel på förbättringsområden, enligt eleverna. Önskemål om bänkar och bord, gärna under tak, basketplan, pingisbord samt ett fik utomhus framkom också.

Angående skolvägar handlar elevernas synpunkter framför allt om möjligheten att ta sig till och från skolan med buss. Bra avgångar anpassade till skolans schema är viktigt så väl som trygga, bekväma och rena busshållplatser. Trafiksituationen i allmänhet kring skolan är också viktigt för trygghet, trivsel och säkerhet. Eleverna i centrum rör sig också till fots under skoldagen till specialsalar och idrottshallar som inte finns på skolområdet. Dessa transporter tar tid och upplevs som omständliga av eleverna.

Kompletterande samtal

Kompletterande samtal med elever genomfördes genom skolbesök. Tjänstepersoner besökte två skolor; Residensskolan 7-9 i Centrum och Mandaskolan F-6 på Bergnäset under sista veckan i september 2022. Eleverna skrev ner synpunkter utifrån gällande frågeställning vid ett bokbord på skolgården.

Samtal med elevrådsrepresentanter från Stadsöskolan, 22 september 2021

Samtal med elevrådsrepresentanter från Stadsöskolan genomfördes den 22 september på Navet. Eleverna delades in i grupper och fick beskriva vad som är en bra skola för barn- och utbildningsnämndens ledamöter.

Många av elevernas åsikter om skolan handlar om lokalerna och möjligheter att vara aktiv på rasten. Eleverna efterfrågade fräscha och trivsamma lokaler som har förutsättningar för vistelse och aktivitet när det inte är lektioner, exempelvis pingisbord, bord och bänkar. Eleverna tycker att det är en fördel att nuvarande lokaler för idrott, slöjd och hemkunskap finns nära och att den nuvarande skolan är ganska bra. För resor till och från skolan behöver schema anpassas till busstider och det behöver finnas cykelställ. Vidare uttrycker eleverna att det finns risk att en stor skola innebär större klasser och att en lagom stor klass är ungefär 20 till 25 elever. En bra skola handlar även om att det ska finnas bra lärare och resurslärare enligt eleverna.

Samtal med elevrådsrepresentanter från Tunaskolan, 22 september 2021

Samtal med elevrådsrepresentanter från Tunaskolan genomfördes den 22 september på Navet. Eleverna delades in i grupper och fick beskriva vad som är en bra skola för barn- och utbildningsnämndens ledamöter.

Många av elevernas åsikter om skolan handlar om lokalerna och möjligheter att vara aktiv på rasten men även att skolan upplevs vara för liten för antalet elever och en stressig miljö. Eleverna tycker att lärarna är viktiga för att skapa lugn både i och utanför klassrummet. De framförde även att lokalerna bidrar till en stressig miljö framförallt lunchsituationen men även när man ska hinna ta sig mellan lektioner. Eleverna efterfrågade miljöer inom - och utomhus för vistelse och aktivitet när det inte är lektioner, exempelvis multisportarena/isrink, bord och bänkar. Tunaskolan är en F-9 skola och eleverna i årskurs 7-9 upplever att de ibland trängs undan av de yngre eleverna. Eleverna efterfrågar mer åtskilda utrymmen att vistas i utanför lektionstid. En bra skola handlar även om trygga miljöer och bra skollunch enligt deltagarna.

Dokumentation: Dialog med vårdnadshavare

Dialog efter beslut Notviken söndag 22 maj 2022, dokumentation

Film från det digitala mötet Länk till annan webbplats.

Mötesanteckningar

Fråga, Medborgare: Jag undrar hur evakuering av förskolebarn är tänkt, särskilt i Framnäsvillan om ni river den och ska bygga nytt?

Svar, Maarit Enbuske, skolchef:
Vi börjar med att bygga ihop Munkebergs förskolor så att det blir fler avdelningar där. Då kan Framnässkolans förskolebarn flyttas dit, och så kan vi bygga en ny förskola på den tomten. När den är klar kommer vi att ha flera avdelningar där och få plats med många barn, så att Kristallen kan flytta in dit. När Kristallen flyttar dit så kan vi bygga på Kristallens tomt och ta bort modulerna. Borgmästarens förskola kan vara kvar så länge vi behöver. Det här är en preliminär plan som gör att barnen kan vara kvar i området.

Fråga, Medborgare: Finns det plats eller kommer det bli trångt?

Svar, Maarit Enbuske, skolchef:
Vi är redan i ett läge att vi ibland måste erbjuda plats i annat område till barn. Vi kan inte tränga ihop hur mycket som helst. Men när allt är färdigt kommer vi att ha fler avdelningar än vi har idag, vilket är välbehövligt i området.

Fråga, Medborgare:

Kan ni säga något om när allt kommer vara klart?

Svar, Maarit Enbuske, skolchef: Svårt att säga eftersom vi kommer göra det i etapper. Om jag inte har helt fel behöver vi också göra en detaljplan i Munkeberg eftersom cykelvägen kommer behöva dras om, så jag vågar inte säga. Men vi siktar på att börja 2023 och vi kommer att informera om tidsplanen så snart vi har mer fakta på borde.

Malin, Moderator:
Hur får föräldrar del av informationen?

Svar, Maarit Enbuske, skolchef:
Via rektor och via vår hemsida. Rektorn är den som främst har kontakt med vårdnadshavare på enheterna.

Emma Engelmark, (S): Jag vill också tillägga att man får information via appen Unikum. Jag vill också lägga till att appen ska utvecklas och bli bättre så att det blir mer dialog, att man själv kan skicka meddelanden och t ex ta kontakt med rektorn.

Medborgare:

Vi har två barn på Borgmästaren. Och jag har bara hört löst om planerna om att slå ihop tidigare.

Emma Engelmark, (S): Det finns en plan om att hela tiden gå ut med information så att föräldrarna känner att de vet vad som händer.

Malin, Moderator:

Det går självklart bra att höra av sig till Emma och Maarit i efterhand om man vill.

Emma Engelmark, (S):

Vill man prata är man varmt välkommen.

Maarit Enbuske, skolchef:
Tveka inte att kontakta oss om ni har funderingar vi vill gärna svara på alla frågor.

Emma Engelmark, (S): Vill någon annan i nämnden säga något?

Maria Müller (S): Jag vill betona att det varit en bra process. Det är en stor förändring som sker och det är ni föräldrar som är specialister när det gäller era barn. Det är viktigt att ni kontinuerligt kommunicerar med pedagoger och rektor och även med oss politiker. Med er hjälp och pedagogernas hjälp tror jag att det kommer bli riktigt bra.

Dialog efter beslut Gammelstad onsdag 11 maj 2022, dokumentation

Film från det digitala samtalet Länk till annan webbplats.

Mötesanteckningar

Fråga, medborgare: Varför öppnar man inte kyrkbyskolan så snart som möjligt? De andra skolorna är redan överfulla.

Svar, Emma Engelmark (S): Vi behöver se över kyrkbyskolan ordentligt inför att den ska öppna. Det handlar också om att vi vill göra förändringen samlat så att det blir vid ett tillfälle som elever byter skola. Förmodligen behöver vi göra en del investeringar och upprustningar.

Fråga, medborgare: Varför öppnar man inte snabbare?

Svar, Emma Engelmark (S): Det är inte så enkelt att starta en skola. Vi behöver hitta organisation, personal, rektor, allt som krävs. Vi försöker skynda på processen så mycket vi kan. Jag förstår precis vad du menar, det är för trångt just nu.

Svar, Sana Suljanovic (M): Jag har också haft den funderingen och vad jag har förstått så ska det även byggas ut förskola, även den processen behöver samordnas med kyrkbyskolan. Och så måste vi ordentligt se över kyrkbyskolans lokaler för att se renoveringsbehovet.

Fråga, medborgare: Jag uppfattade i presentationen att planeringen för att öppna Kyrbyskolan påbörjas först nästa år. Varför väntar man?

Svar, Maarit Enbuske, skolchef: Vi är hårt belastade just nu och bygger nytt på Hertsön samtidigt som vi sätter igång för Notviken och Gammelstad, vi kan inte göra allt samtidigt. Men det handlar också om att skolorna ska öppna samtidigt.

Svar, Emma Engelmark (S): Vi behöver ha en turordning, vi vill ha det på plats så fort som möjligt men kan inte göra allt samtidigt.

Fråga, medborgare: Förskolan i Kyrkbyn har stort behov av underhåll. Finns det någon plan för att fräscha till den?

Svar, Maarit Enbuske, skolchef: Egentligen skulle vi ha stadsbyggnadsnämnden här. Men ja, det finns underhållsplaner för alla våra fastigheter i kommunen. De är på tio års sikt, jag vet inte i detalj hur just kyrkbyns förskola ligger till men det kan vi kolla upp.

Malin, moderator: Skicka din mail i chatten så kan Emma och Maarit kolla upp det och svara direkt till dig.

Fråga, medborgare: När planeras storskolan som tidigast kunna vara färdig? Som det är idag får ju kyrkbyungarna köras med bil, det är trafikkaos utanför Öhemsskolan. Ni förväntar er att sexåringar ska åka LLT-buss, det är inte en hållbar situation. Jag antar att det tar ganska lång tid innan den nya skolan kan tas i bruk, betydligt längre tid än det skulle ta att fixa till kyrkbyskolan så pass att den skulle gå att använda.

Svar, Emma Engelmark (S): Istället för att börja flytta en del barn till kyrkbyskolan hastigt vill vi göra detta planerat. Det är tyvärr inte bara att öppna, det behöver finnas matsalar, utemiljöer, idrottssal. Men jag förstår verkligen din synpunkt, vi känner till att det är svårt för de minsta barnen. Saker tar tyvärr lite tid när man bygger.

Fråga, medborgare: Kyrkbyskolan har ju varit i bruk ganska nyligen. Och lärare behöver ni ju ändå för att täcka upp i de andra skolorna. Det borde inte behöva ta 6-8 år.

Svar, Emma Engelmark (S): Jag hoppas verkligen att det inte ska ta så lång tid, men vi har ingen tidsplan ännu. Vi meddelar så snart vi vet och jag lovar dig att vi jobbar på så fort vi kan. Du får gärna ge mig dina kontaktuppgifter så återkommer jag direkt till dig.

Fråga, medborgare: När är tanken att den nya skolstrukturen ska vara på plats?

Svar, Maarit Enbuske, skolchef: Det är svårt att svara på den frågan idag. När det gäller t ex Hertsöskolan har vi lagt en tajt tidsplan, där pratar vi kanske två år. Om vi skulle komma igång 2023 med det här arbetet, så är det kanske klart två år från det, högst preliminärt. Upphandlingar kan t ex dra ut på tiden, eller att hitta en entreprenör.

Fråga, medborgare: Vilken årskull kommer vara först att flytta?

Svar, Maarit Enbuske, skolchef: Det kan vi inte svara på idag. Så fort vi har tidsplanen kommer vi att kommunicera den, i första hand via rektorerna och via media.

Fråga, medborgare: Vad händer med åk. 4 - 6 och verksamheten i paviljongerna under byggtiden? Kommer högstadieskolan stå orörd under byggtiden?

Svar, Maarit Enbuske, skolchef: En fördel med Stadsöskolan är att tomten är så stor. Så målsättningen är att paviljongerna kan vara igång under byggtiden.

Fråga, medborgare: Hur ska ni se till att de som börjar förskoleklass får en bra skolmiljö? Den miljö som finns idag låter inte som en bra start.

Svar, Emma Engelmark (S): Det fungerar som det ser ut idag, även om fastigheterna är eftersatta. Den fantastiska personalen får det att fungera, barnen och eleverna har det bra. Vi ser att vi måste göra något på sikt för att det ska bli bra, men det betyder inte att de far illa idag. Vi vill inte behöva stänga en skola akut utan ligga steget före.

Fråga, medborgare: Det låter nästan som att det varit viktigare att fatta ett snabbt beslut än att få ett helt komplett underlag från utredare kopplat till status på lokaler? Kan ni snabbt sammanfatta vad det viktigaste var i det vinnande förslaget kopplat till utredningens konsekvensanalys?

Svar, Emma Engelmark (S): Tack för bra frågor och synpunkter. Vi har tagit beslutet utifrån en gedigen utredning. Men när det gäller kyrkbyskolan behöver vi ytterligare titta på vilket skick den är i. Vi har tagit in många olika åsikter och pratat med personal och föräldrar. Socialdemokraternas bild har varit att vi behöver en tillräckligt samlad stor skola, tillräckligt många elever, för att kunna ha behöriga lärare, för att kunna ha elevhälsa, närhet till badhus, sporthall, skolvägar det är många olika faktorer.

Svar, Sana Suljanovic (M): Frågan är bra för den belyser också skillnaden mellan den politiska delen och tjänstemännens del. Det har varit en omfattande utredning som gett flera olika alternativ och sedan har flera politiska partier tyckt till utifrån sina synpunkter och ändrat en del i förslagen. För moderaternas del har valfriheten varit viktig, att kunna välja en liten skola om man vill.

Fråga, medborgare: Det var intressant att höra hur ni uppfattat det. Jag funderar på diagrammet i utredningen, den samlade bedömningen, där har alternativ 2 maxpoäng men man kan inte riktigt utläsa hur man landade där. Tack för svaren.

Svar, Emma Engelmark (S): Kanske Arne vill säga något om varför de förordade ett annat alternativ?

Svar, Arne Nykänen (C): Vi förordade att behålla Marieberg och Öhemsskolan, anledningen är för att vi värderar närhet till skola högre. Även om man inte kan läsa ut allt av diagrammen så har vi haft många diskussioner om detta.

Fråga, medborgare: Har man diskuterat en temporär nödlösning för trafiksituationen vid Öhemsskolan? Mitt barn cyklar ofta till skolan och jag vill att han ska kunna göra det så tryggt som möjligt. Det är också helt fullt på cykelparkeringen för barnens cyklar. Kan man ta bort buskarna där för att alla ska få bättre plats?

Svar, Emma Engelmark (S): Jag håller med. Det är en klok synpunkt att kanske ta bort buskarna, det kan vi ta med oss och fundera på vad vi kan göra.

Fråga, medborgare: Tidigare fanns det anvisade platser om var man kunde lämna barnen så att de fick gå sista biten, så att det inte skulle vara kaos precis vid skolan. Det är ganska många år sedan, men det fungerade ganska bra.

Fråga, medborgare: Sedan beslutet kring kyrkbyskolans återöppnande kom finns en oro bland kyrkbyborna att det här inte kommer genomföras. Det finns misstankar om att det är valfläsk, men att det inte kommer bli av. Hur ska vi kunna känna oss trygga med att skolan verkligen ska öppna?

Svar, Emma Engelmark (S): Jag förstår funderingarna men anledningen är verkligen att bara göra en omorganisering. Vi skulle aldrig lägga fram ett förslag på beslut som inte är på riktigt. När kyrkbyskolan stängdes var många väldigt oroliga, man ville inte släppa sina barn så långt eller själva med bussen. Nu har vi lyssnat på föräldrarna och tagit det på allvar i besluten.

Fråga, medborgare: Men vi är ju många som har barn som behöver åka långt, ta bussen själva, som kommer till knökfulla skolor. Det borde väga tyngre än att alla barn ska flytta på samma gång. Våra barns säkerhet och trygghet borde väga tyngre.

Svar, Emma Engelmark (S): Jag förstår det. Men det går inte att ordna så fort som man skulle kunna önska.

Maria Müller (S): Vi kommer att gå in i en genomförandefas och jag känner mig väldigt ödmjuk inför de farhågor som ni föräldrar lyfter fram. Jag hoppas vi hittar bra forum där förvaltningen verkligen kan ta emot era åsikter och synpunkter. Vi behöver ha en tillitsfull dialog med varandra och det kommer Maarit och tjänstemännen att arrangera.

Svar, Maarit Enbuske, skolchef: Vill bara förtydliga att detta inte bör vara 6-8 år bort utan kanske höstterminen 2025 kan vara realistiskt.

Emma Engelmark (S): Jag är glad för alla frågor och synpunkter. Jag hoppas att de som har frågor hör av sig. Rektorerna kommer att ge löpande information och jag hoppas att detta ska gå så fort som möjligt tills allt är på plats.

Dialog Bergnäset torsdag 16 september 2021, dokumentation


Mötesanteckningar

Fråga, medborgare: Vilka skolor är berörda? Mina barn går i skolan i Måttsund.

Svar, Emma Engelmark: Skolor och förskolor på Bergnäset. Vi ska se över helheten på Bergnäset. Översynen gäller inte skolorna i Måttsund och Antnäs.

Fråga, medborgare: Diskussionen som fanns tidigare om byaskolorna. Är den pausad?

Svar, Emma Engelmark: vi tittar inte på byaskolorna just nu. Ni kan känna er trygga i det, vi kikar på de fyra områdena; Gammelstad, Notviken, Centrum och Bergnäset. Just nu är det inga planer på Sörbyarna.

Fråga, medborgare: Finns det någon plan att renovera förskolorna. Mina barn går på Stenåsen och där har vi fått besked om att det ska renoveras men de planerna verkar ha hamnat i malpåsen. Gäller också lekplatsen vid förskolan.

Svar, Emma Engelmark: Förskolorna och skolorna i Luleå och i övriga Sverige har eftersatt underhåll. Finns många vi skulle vilja renovera. Vi skulle behöva en plan för att komma i kapp. Men vi måste börja med att prioritera där läget är mest akut. Utemiljön är väldigt viktig. Emma berättar att hon ska ”praktisera” på Klippan för att blida sig en uppfattning.

Fråga, medborgare: Skulle frivilligarbete av föräldrarna funka med till exempel i utemiljön? Vi gjorde slag i saken med Trolltjärn?

Svar, Emma Engelmark: Ta upp frågan med rektorn, jag vet inte riktigt. Prata med föräldrarådet. Gillar att ni har så mycket kraft och engagemang.

Fråga, medborgare: Planerna kring högstadieskolan, hur ser de ut? Prat om central skola i centrum?

Svar, Emma Engelmark: Högstadieskolan är en del av helheten som vi tittar på. Finns inga beslut om att det ska bli en större skola i centrum? Vi lyssnar gärna men sen kommer utredningen att ge förslag. Vi behöver input från alla inför beslut. Så fort vi vet ska vi kommunicera ut. Vi vet att ovissheten är jobbig. Beslut kommer att tas för Gammelstad och Notviken först, planen för det är våren 2022. Efter det kommer Bergnäset och Centrum.

Fråga, medborgare: Hur påverkar branden på Furupark? Jag vill ha mina barn i kommunal skola, brinner för det men jag vill ha mina barn i närområdet. Blir det en skola i centrum kommer vi att se över alternativ. Jag är högstadielärare i kommunen och tycker att Bergnäset är jättebra.

Svar, Emma Engelmark: Det tar tid att renovera/bygga nytt. Barn som går på högstadiet i dag kommer med all säkerhet att hinna gå ut innan besluten är verkställda.

Gruppsamtal

Grupp 1

  • Närhet och trygghet
  • Förutsägbarhet, bra att veta vad som gäller i olika områden
  • Finns inga definitioner om vad en stor skola är; finns bra och sämre skolor som är både stora och små. Båda kanske behövs om det funkar och det är rätt förutsättningar.

Grupp 2

  • Trygghet som kärna. Att barnen känner sig trygg i skolan och även på vägen dit och hem. Att resan längre blir långa dagar och större otrygghet på vägen. Hur ser närmiljön ut?
  • På mindre enheter är ”alla barn allas barn”. På en större skola är det mer uppdelat. Att barn känner sig sedda och vuxennärvaro är viktigt. Minst lika viktigt på högstadieskolan.
  • Historiskt är inte processen bra, nu finns en oro att det inte bara är tomt prat utan att det tas hänsyn till vad som sagts. Förtroendekapitalet är naggat i kanten. Men vi tycker att dessa möten är bra och att det känns som en ärlig ambition.
  • Hur ska vi tänka i framtiden – var ska vi bosätta oss? Känns inte tydligt.
  • Luleå växer och det känns som att besluten är försiktiga och att tänket inte är långsiktigt.
  • Centralisera och spara är defensivt.
  • Informationsflödet har inte varit bra. När vi är oroliga går vi till lärarna och rektorerna men de vet ingenting. Jag som vårdnadshavare vet mer än personalen. Kommunikationen i kommunen sviktar. Vår trygghet är skolan där jag har mina barn, det är dit jag går för att uttrycka min oro och för att försöka få svar. Ingen vet någonting om någonting, behöver bli bättre på att informera.

Efter diskussion:

Emma Engelmark: Just nu finns inte så mycket att informera om. Förvaltningarna behöver få jobba med förslagen i lugn och ro. Det vi gör nu är att vi politikerna frågar föräldrar och vårdnadshavare innan förslagen finns för att få era synpunkter.

Medborgare: Bara att det pågår en utredning hade varit bra att veta.

Emma Engelmark: Upp till bevis, vi håller med om detta. Vi vet att förtroendekapitalet är lågt. All förändring som vi beslutar om kommer så klart inte alla tycka om. De föräldrar och vårdnadshavare som inte gillar beslutet kommer kanske tyck att vi inte lyssnat. Men det stämmer inte, vi har verkligen bestämt oss för att börja om, att lyssna. Och vi ska även möta er efter beslut. Vi vill ha dialog. Men att ta beslut som alla inte gillar det kommer alltid ske. Alla kan inte få som de vill.

Medborgare: Vi skulle vilja ta del av förslagen innan de går till beslut.

Emma Engelmark: Att föräldrarna tycker till om förslagen blir tokigt. Det är politikerna som ska stå till svars för besluten inte tjänstepersonerna.

Medborgare: det är få som är med. Hur tolkar ni det?

Emma Engelmark: är så glad över att ni har tagit er hit. Vi önskar också att fler skulle vara här. Vi ser över hur vi informerat om mötet. Men det här sättet är nytt och vi lär oss hela tiden och ska utveckla formatet.

Medborgare: Det är osäkerhet om vad som händer i framtiden? Hur kommer valet nästa år påverka? Trenden är ju att egen majoritet inte kommer ske. Jag skulle önska att det definierades om vad en stor skola är. Så att vi vet. Nu är stor skola ett värdeladdat ord. Definiera antalet elever.

Emma Engelmark: Oavsett vad som händer i valet så är det viktigt att hitta en långsiktig lösning för skolan. Vi ska fatta beslut även om det är valår 2022. Det är vårt ansvar.

Vi ska kalla det tillräckligt stor skola – SKR har en definition om att 100 -199 eleverna är en liten skola, 200- 300 mellanskola och en stor skola är fler än 400 elever. Tryggheten för barnen är lärarna/pedagogerna. Vi ska inte ha större barngrupper bara för att skolan är tillräckligt stor. Och vi ska ha samma lärartäthet.

Dialog centrum onsdag 15 september 2021, dokumentation


Mötesanteckningar

Fråga, medborgare: Vilka förskolor i centrum kan påverkas och behöva göras något åt?

Svar, Emma Engelmark: På Charlottendal har vi nattförskola så det ser vi över för att kunna ha det på ett bra sätt. När det gäller förskolan för finska så är det väldigt lång kö, vi har det delikata problemet att vi behöver mer utrymme. Vi ser över helheten, alltså alla skolor och förskolor.

Fråga, medborgare: Är det bara Charlottendal som är trångbodda?

Svar, Emma Engelmark: Det är ett tryck på alla förskolor, det byggs i centrum och flyttar in fler till centrum.

Fråga, medborgare: Jag har två barn på Montessori, jag har hört att det funderats på att flytta högstadiet, är det fortfarande aktuellt? Hur tänker ni kring Montessoriskolan?

Svar, Emma Engelmark: Det är samma höga tryck till Montessori. Vi funderar kring hur vi skulle kunna bereda fler platser. Vi vill ju möta behovet. Men flyttar man på något blir det en dominoeffekt, men vi vill skapa fler platser.

Redovisning grupprum:

Grupp 1:

Inte bli för stor skola. Inte högstadieby.
Viktigt med bra lärare och bra läromiljö. Lugnt och tryggt, och resurser till stöd för barnen.
Rädd för att barn dras med äldre eller de som stör.
Trafiksituationen kan också oroa.

Grupp 2:

Trivsel och att förskolan ligga nära där man bor.
Att de som jobbar på Montessori är utbildade i Montessori och att högstadiet får vara intakt.
Fler vuxna i skolan.
Kompetensen hos lärarna.

Dialog Notviken tisdag 14 september 2021, dokumentation


Mötesanteckningar

Fråga, medborgare: har barn på Tunaskolan. Det är väldigt stora klasser, många barn per pedagog. Och det blir värre ju äldre barnen blir. Det är rörigt med många barn på skolan.

Svar, Emma Engelmark: Många funderar kring detta. Vi ligger på snittet i Sverige och intentionen är inte att det ska bli större grupper.

Fråga, medborgare: vill veta vilka siffrorna är? Här är det 42 barn och två pedagoger vilket jag tycker är orimligt. Som jämförelse ska en chef inte ha mer än 20 underställda.

Svar, Emma Engelmark: har inte exakta siffror. Större barngrupper innebär fler lärare. Emma återkommer med siffror. Generellt ligger vi på 11-13 elever per lärare i Luleå.

Moderator frågar Emma; vilka frågor återkommer i dessa möten?

Svar, Emma Engelmark: Fundering kring vad som händer. En reflektion är att många som varit med i samtalen är nöjda, med skolan, lärarna och rektorn och därför finns oro över förändringar. Ovissheten är frustrerande. Tillfälliga lösningar är inte optimalt. Hela arbetet att ta fram förslag är komplex. Personalen – funderar kring arbetsmiljön.

Fråga, medborgare: Vad är exakt frågeställningen när det gäller Notviken? Och som alla vet är det trångt på Notviken, Munkebergsskolan/Borgmästarskolan och Tunaskolan. Tycker att det vi har är bra och därför är vi orolig för förändring.

Svar, Emma Engelmark: Det hände saker som har gjort att vi behöver se över helheten. En del förskolor är eftersatta och behöver åtgärdas. Det blir en dominoeffekt i området. Och vi behöver se över helheten för att hitta en permanent långsiktig lösning.

Fråga, medborgare: Kristallen är moduler. Kan den inte bli permanent, där finns en utemiljö. I stället för att anpassa Borgmästarskolan till förskolebarn.

Svar, Emma Engelmark:vi har inte låst oss. Det är öppet. Det vi vet är att det är trångt och att vi behöver en långsiktig lösning.

Fråga, medborgare: vad som händer är viktigt. Men framför allt är vi nöjda med det vi har. Det känns tryggt att skicka barnen med cykel till skolan. Om de flyttas till Tuna så blir det inte det längre. Det blir lång och de måste korsa bilvägar. Och större enheter känns inte lika bra, då försvinner barn i mängden.

Fråga, medborgare: Mina barn går på Munkebergsskolan och flyttades till Tuna, inget blev bra av flytten, det gick för fort. Matsituationen är dåligt och det är otryggt att skicka barnen till skolan. För många barn på skolgården. Samt att det är tung trafik. Känns som att det är mycket som inte fungerar. Det är både särskolan samt F-9. Det är för många helt enkelt.

Svar, Emma Engelmark: Tråkigt att du uppfattar flytten så. Situationen är vi medvetna om. Viktigt att föräldrarna pratar med rektorerna om den befintliga oron. Vi vet att matsalen inte är dimensionerad för antal barn. Det ska åtgärdas.

Fråga, medborgare: Viktigt att det finns en långsiktig plan för underhållet. Så att vi inte hamnar i den här situationen igen. Nu förfaller det och sen ska det rivas. Det är för många barn på skolgården och alla är i olika åldrar.

Svar, Emma Engelmark: Fastighetsfrågan, vi håller med när det gäller eftersatt underhåll. Detta är en fråga som kommunerna i Sverige kämpar med. Vi försöker komma i kapp och en del i detta är att vi ser över helheten för att inte överraskas av nya ”skador” på fastigheterna. Vi vill inte riva utan också kunna bevara gamla vackra byggnader. Men vi behöver så klart lyssna på teknikerna för att kunna ta kloka beslut.

Fråga, medborgare: förtydligande om vad är planen för området. Finns det inte ett politiskt beslut om att Borgmästarskolan ska slås ihop med Tunaskolan? Eller är det upprivet? Toppen att mötet är digitalt så att jag kunde vara med och framföra mina åsikter. Synd att inte fler är med.

Svar, Emma Engelmark: alla gamla beslut som inte verkställts har rivits upp. Det är därför vi ser över helheten. Vi behöver fatta beslut så att vi kan verkställa och påbörja arbetet. Vi vill lyssna på föräldrarna, er syn är viktigt. Just nu är läget som det är, om det ska ske en förändring kommer vi att ta ställning till efter att processen är genomförd.

Fråga, medborgare: Jag var med på mötet före sommaren. VI fick då information om att beslutet om Borgmästarskolan skulle bli till våren. Är skeptisk till att det beslutet tas när det är valår? Kommer tidpunkten för beslut flyttas?

Svar, Emma Engelmark: I nämnden är intentionen är att vi behöver fatta beslutet till våren. Beslutet har redan dröjt och vi kommer inte skjuta på detta på grund av valet.

Gruppsamtal

Grupp 1

  • Vikarierna – många olika vikarier och tillgången på vikarier är olika på olika skolor.
  • Dålig utemiljö, många barn. Inga ”rum” i uterummet som medger separation av åldersgrupperna.
  • Små lokaler, till exempel kapprum
  • Orolig för ljudnivån när det ska rivas i området (Munkebergsskolan)
  • Kommunala riktlinjer så det inte är så stor skillnad mellan skolorna, till exempel vad gäller med GDPR
  • Steget från förskola till skolan – minska det steget. Att gå från liten förskola till en större skola som till exempel Tunaskolan ska inte vara otryggt.

Grupp 2

  • Utemiljön på Tunaskolan är inte bra med så många barn
  • Miljöerna är inte anpassade innan barnen flyttas. Det behövs rutiner.
  • Trygghet är viktig
  • Bra pedagogik. Lärarna behöver bra arbetsmiljö.
  • Mycket tung trafik på Tunaskolan som gör skolvägen otrygg – cykelstukturen; många cykelvägar men farliga passager vid övergångar.
  • Efter beslut anpassa lokalerna och utemiljön innan verkställandet sker. Ha inte för bråttom.

Dialog Gammelstad måndag 13 september 2021, dokumentation


Mötesanteckningar

Fråga, medborgare: Inför förra beslutet så togs stora investeringar i Stadsöskolan, fortgår det arbetet eller har det stoppats? Det påverkar väl övriga skolor?

Svar, Emma Engelmark: Efter folkomröstningen stoppades allt, så det får vi återkomma med. Men det är angeläget att starta arbetet. Men just nu tittar förvaltningen på alla delar igen.

Fråga, medborgare: Det var ganska många tvärsäkra uttalanden, Maarit sa då att Stadsöskolan skulle bli vår högstadieskola. Jag är orolig att det inte är så förutsättningslöst nu.

Svar, Emma Engelmark: Vi förstår oron. Vi vill hitta ett svar på den frågan så fort vi kan. Men vi vill också nu ge möjlighet till dialog och se över allt igen.

Fråga, medborgare: Folkomröstningen visade en tydlig uppfattning, vad mer behöver ni egentligen? Det känns inte som att ni lyssnar på oss. De här mötena känns bara som ett sätt att komma undan folkomröstningen.

Svar, Emma Engelmark: Anledningen till att vi gör det här omtaget är på grund av folkomröstningen. Att vi behöver förändra skolstrukturen är ett faktum, för samhället förändras, barnunderlaget ändras och nya områden byggs.

Fråga, medborgare: Man ser nog inte nedläggning som utveckling, snarare avveckling.

Svar, Emma Engelmark: Vi måste väga in en mängd faktorer, fastigheternas skick är en, lärarbristen en annan… vi måste klara att leverera en bra och fungerande skola. Men vi förstår oron som finns.

Gruppsamtal

Grupp 1:

  • Närhet är viktigt. Att förskolorna finns kvar i området. Att man kan gå och cykla till skolan.
  • Arbetsmiljön och resurser för lärarna.
  • Och en oro om de tidigare besluten verkligen är borta, att man verkligen tänker om. Folkomröstningen ville värna nära skolor. I viss mån även småskaligheten, den familjära känslan, att lärarna känner varje elev. Kommer tvåorna härma niorna, stå och tjuvröka i hörnen.

Grupp 2:

Hur stort utrymme finns det att påverka – egentligen. Tidsplanen, det har varit en lång process som drar ut på tiden. En del skolor är slitna. Vi kan sakna hur de ska hålla över tid, varför underhåller man inte lokalerna. Hur har man utvärderat, var är analyserna. Det finns en förväntan att folkomröstningen ska göra skillnad. Ingen varm och välkomnande miljö runt skolgårdarna. Känns kargt. Det gör nog att man känner sig orolig om det blir större skolor.

Grupp 3:

  • Kvalitén i skolan, trygghet och lugn. Och bra lärare.
  • Det finns kanske en optimal kompromiss mellan stort och litet där.
  • Rektorn är viktig. Men viktigast är läraren i klassrummet, det är viktigt med en bra arbetsmiljö för lärarna.
  • Vi är oroliga för att Kråkbergsskolan ska läggas ner, den är välfungerande och lagom stor.
  • Det finns en oro att investeringarna i Stadsöskolan och de minskande barnkullarna leder till en flytt till Stadsöskolan och att våra barn ska bussas dit.

Grupp 4:

Väldigt trevligt att prata med Arne, men det är ett misslyckande att vi blir i stort sett ensamma. Vi borde ha slagits ihop. Det är också svårt att tycka så mycket utan några konkreta förslag. Jag tror på små enheter. På tryggheten. Jag vill inte att man ska tänka bara på kronor och ören. Farhågan som jag vill skicka med är: Låt inte det här bara bli ett spel för galleriet. Man har bockat av bara. Bra, vi har lyssnat av alla nu, bock. Hur kommer processen se ut framåt? Förvaltningen och experter kommer att lägga förslag, där vill jag vara med och lägga in vad jag tycker.

Medborgare: De boende i området skulle kunna vara med när förslagen finns att titta på fördelar och nackdelar.

Dialog Bergnäset torsdag 10 juni 2021, dokumentation


Mötesanteckningar

Fråga, medborgare: Tack för att ni bjuder in oss, det är ju jättebra det här. Jag funderar på ekonomin. Det här med skolpengen… skiljer den sig åt mellan skolor i Luleå, att till exempel utsatta skolor får en högre skolpeng. Men, skulle landsbygdsskolor kunna få en högre skolpeng?

Svar, Emma Engelmark: Man har ett visst belopp per barn, men en kommun kan få göra en viktning för socioekonomiskt utsatta områden. Men, det är en ganska komplex uträkning. Men det handlar om att kompensera så att alla ska kunna klara skolan. Utöver det har vi en central pott att fördela. När det gäller landsbygdsskolor så är det faktiskt så att ju färre elever du har på en skola ju dyrare blir det per elev. Och vi kan göra ett tillägg till specifika skolor. Sedan får man bidrag för resor med buss till badhus och bibliotek.

Fråga, medborgare: Jag funderar på det här med behörighet för lärare. Finns det något samarbete mellan kommunen och Luleå tekniska universitet? För man en dialog om behoven av vissa ämneslärare?

Svar, Emma Engelmark: Naturligtvis. Vi har ett samarbete med LTU. Och vi har ett forskningssamarbete också tillsammans med Boden och universitet. Och vi har ett upplägg där man kan jobba och studera samtidigt. Ja, vi har ett bra samtal med TU.

Fråga, medborgare: Får man någon ersättning som lärare om man tar in en praktikant?

Svar: De handledare som har elever får en ersättning som är framförhandlad med lärarfacken.

Fråga, medborgare: Kvalitet pratas det om. Att det skulle vara svårt i mindre skolor. Mina barn går i Måttsund och jag tycker att det verkar bra… MEN, finns det analyser som visar på skillnader mellan mindre skolor och större?

Svar, Emma Engelmark: Problematiken på mindre skolor är att hålla uppe behörigheten bland lärare. Men det finns studier som visar på bra resultat på både små och stora skolor. Men sårbarheten är större på en mindre skola när någon slutar.

Fråga, medborgare: Det vore väl spännande att titta på hur elever från byaskolor i förhållande till exempel Mandaskolan klarar sig. Är det skillnader? Kan man inte göra en analys av det?

Svar, Emma Engelmark: Det är en bra idé som jag antecknar. Tack snälla.

Fråga, medborgare: Det finns en studie på Umeå universitet där man säger att underpresterande är överrepresenterade från mindre skolor. Men den studien är inte klar. Det vore intressant att låta LTU titta på det.

Moderator: Det är viktigt att ta till sig att göra grundade beslut som inte bara är känslobaserade, utan baserade på fakta och hur man kan hantera lärande på bästa sätt. Att gå till forskningen. Vi behöver grundade beslut.

Svar, Emma Engelmark: Du har helt rätt. Förvaltningens förslag baseras på forskning och analyser. Och vi vet att lärarnas behörighet är viktigast för kvalitén.

Fråga, medborgare: När nedläggningsdiskussionerna i sörbyarna var det många fakta och ekonomiska studier… Det var svårt att förstå… Tar vi Ersnässkolan som är så gammal borde väl vara avskriven så hyrkostnaden borde väl vara väldigt låg? Skiljer det sig åt mellan äldre och nya skolor, själva hyreskostnaden?

Svar, Emma Engelmark: Det finns olika utredningar kring kostnaderna för fastigheterna så det är viktigt att bena ut det här, det är inte så enkelt att svara på. Men ta med dig den när vi har förslag framme så får tjänstepersonerna svara på den.

Fråga, medborgare: I Alvik är 100% uppfyllt kunskapskraven… Ni ville lägga ner den förra gången.

Svar, Emma Engelmark: Det stämmer, det ligger väldigt högt. 100% är fantastiskt. Det vi funderar på i nämnden är hur vi kan säkra kvalitén på lång sikt. Man mäter det här i oktober.

Gruppsamtal

Grupp 1
Vi vill ha få antal barn per pedagog och hög kvalitet, kravsättning på pedagogerna.

Vi är nöjda med skolorna i dag och är väl orolig för vad en förändring kan innebära.

Grupp 2
Vi var väldigt mycket inne på trygghet och kvalitet. Att små barn behöver små skolor och större barn lite större. Och små barn lite närmare. Trygghet är en förutsättning för lärande.

Viktigt att vi har utbildade pedagoger.

Det kan också vara svårare för en företagare att rekrytera människor till en verksamhet i en by om det inte finns en skola.

Viktigt att fråga lärarna vilken skola de vill jobba på så vi får behålla lärarna.

Vi pratade om oron i byarna för att man inte alltid förstår hur relationerna mellan barnen ser ut.

Grupp 3
Kvalitet är viktigt.

God ordning så att eleverna får möjlighet att ta till sig.

Jag kan rekommendera att föräldrar sitter med och lyssnar på distansundervisning, för det är ganska stora störningar där.

En oro över att man kanske tappar helhetsgreppet, vill man ha en levande landsbygd?

Grupp 4
Viktigast för oss är närhet och trygghet. Särskilt för små barn.

Kvalitet är viktigt och i dag har vi behöriga lärare så det är inte ett problem i dag.

Det som oroar oss mest är att det ska hastas fram beslut där det saknades underlag. Vi köper inte det. Vi tycker att man ska titta på var Luleå ska växa. Hur ska Luleå kunna växa utan sörbyarna.

Dialog Centrum onsdag 9 juni 2021, dokumentation


Mötesanteckningar

Fråga, medborgare: Hur kan lärarnas roll förbättras? Är det inte redan stora skolor i Centrum?

Svar, Emma Engelmark: Det finns ett ökat tryck i Centrum på förskoleplatser och fram till klass 6. Östra skolan är till exempel fullbelagd. Högstadieskolan Residensskolan har kö. Vi förtätar i centrum, finns en inflyttning och det finns nya behov av förskoleplatser för barn på exempelvis natten.

Fråga, medborgare: Det handlar inte om hur skolan ser ut utan det handlar om vem som är lärare, hur duktig är läraren. Hur mycket av detta kan Luleå kommun påverka?

Svar, Emma Engelmark: Skolan är lagstyrt på många sätt. Avgörande för kvaliteten i skolan, förutom att lärarna ska vara utbildade, är ledarskapet. Ett bra ledarskap påverkar trivsel, trygghet, kontinuiteten och kvaliteten. Lärarna är skolan. Ledarskapet kan Luleå kommun vara med och påverka.

Fråga, medborgare: Hur involveras lärarna i processen?

Svar, Emma Engelmark: Rektorerna har fått information om hela processen och känner till dessa samtal. Nämnden kommer att träffa personalen till hösten. Personalen kommer involveras i fokusgrupper. Deras input är jätteviktig. Den fackliga organisationen är också med och påverkar.

Fråga, medborgare: Vilken rädsla har personalen?

Svar, Emma Engelmark: Farhågor vid förändring är störst. Vad innebär det för mig och min arbetssituation? Lärarna är dock en trygg grupp och värnar om barnens lärande. Vi kommer från nämnden informera lärarna och sedan involverar projektgruppen personalen i utredningarna.

Fråga, medborgare: Verkligheten kräver att vi som föräldrar är resursstarka och driver frågorna själva. I princip behöver jag som förälder lägga ner en halvtid för att påpeka problemen i skolan. Det finns ingen studiero i klassrummet och lärarna får använda all sin tid åt att det är stökigt i klassen. Det finns en skolenkät gjord som visar att så är fallet. Fokus i skolan borde vara att prata om hur vi hittar resurser för att få skolan att fungera. Det här en akut situationen i samhället.

Svar, Emma Engelmark: Jag vill gärna ringa dig imorgon så vi kan prata mer om det här.

Gruppsamtal

Grupp 1
Viktigt för mig:
Pedagogerna är A och O. Närhet och trygghet är också viktiga delar. Jag tycker det är trevligt med en förskola nära där vi bor, blir mindre transportsträckor. Men det allra viktigaste är att barnen trivs.

Kallkällan är en stor förskola, är 5 avdelningar. Men det har jag som förälder inte tänkt så mycket på. Förskolan har också en läroplan.

Ska flytta till Dalbo. Vet inte om vi ska hålla kvar förskoleplatsen på Kallkällan eller söka en plats närmare. Förskola finns på Hällbacken men jag har hört att den är ganska fullbelagd. Då är närmaste området Björkskatan.

Stora skolor innebär inte större klasser. Komplex utmaning att få ihop skolstruktur, fastighet, ekonomi, lärarna mm. Föräldrar är orolig för större klasser. Viktigt att klasserna inte splittras vid stora förändringarna.

Bra initiativ att prata med föräldrarna. Viktigt att få ut information och berätta vad som händer för att skapa trygghet. Annars kommer föräldrarna att bara se nackdelar. Så har skett tidigare. Att förändra skolan väcker starka känslor. Föräldrar behöver veta var vi är i processen och att det finns garantier att övergången blir smidig.

Vad är viktigt att tänka på när du flyttar till nytt område?

  • Att barnen trivs är A och O
  • När det blir dags för skolan kommer vi att kika på alternativen
  • När det är skoldags är det också viktigt var barnen/kompisarna kommer att gå i skolan

Grupp 2
Läraren är viktigast. Hur kan vi på skolnivå agera när det inte fungerar eller fungerar bra? Skolans ledning måste få möjligheter att påverka då det inte fungerar. Att bara byta skola fungerar inte i längden.

Strömmar av elever som det pratas om i Centrum beror på olika saker. Ett exempel är föräldrar i Sörbyarna med barn med särskilda behov som väljer en ”mindre” skola eftersom de tycker att den bättre tar hänsyn till barnens behov. Det vill säga de söker sig till Residensskolan.

Finns någon tanke på att bygga en högstadieskola i Sörbyarna? Vid valet av skola söker vi trygghet. Och det har inte alltid med storleken på skolan att göra. Det handlar istället mer om organisationen.

Behöver en stor skola upplevas som stor? Organisationen i skolan kan göra att en skola som är ”stor” kan upplevas som ”mindre” genom att ha olika raster mm. Barnen upplever sin enhet som lite trots att de befinner sig i en större byggnad. Skolan kan också byggas i olika huskroppar. Skollokalerna behöver vara utformade på ett sätt som medger att vi tar hänsyn till behoven hos barn med särskilda behov.

”Välkomsten” fanns förr för att hjälpa de som inte har svenska som modersmål. De togs bort för att det var tveksamt rent lagligt. Det är lagligt med enskild eller särskild undervisningsgrupp. För att stötta en elev erbjudas olika former av anpassningar och särskilt stöd så som just enskilda eller särskilda undervisningsgrupper, regelbunden specialpedagogiska insatser, anpassad studiegång och fortsatt studiehandledning. Allt beror på hur behovet hos den enskilda ser ut.

Om det inte fungerar hur ska vi göra för att få det att fungera? Det handlar inte om skolstuktur utan det handlar om ledning och stöd till lärarna och rektor. Elevströmmarna, det vill säga att elever byter skola är bara en konsekvens av frustrationen när det inte fungerar. Det löser inte problemen.

Dialog Notviken tisdag 8 juni 2021 , dokumentation


Mötesanteckningar

Fråga, medborgare: Vi har en bra skola här, jag oroar mig för en högstadieby i centrum för våra barn?

Svar, Emma Engelmark: Det här är en fråga som oroar många, men det finns inga beslut om att stänga skolor och samla högstadiet i centrum. Det finns ingen tanke om att stänga alla högstadier. Däremot så har vi en stor kö in till skolorna i centrum.

Fråga, medborgare: Jag är orolig kring hur det ska fungera med matsalen på Tunaskolan ska fungera under nästa läsår?

Svar, Emma Engelmark: Det är precis vad vi redan jobbar med, men om det ska byggas ut eller anpassas med tillfälliga lokaler vet vi inte ännu. Det arbetet pågår just nu. Vi hoppas förstås ha en lösning framme så snabbt som möjligt för att det ska fungera till hösten.

Fråga, medborgare: Har man funderat på att permanent Kristallen som förkola och behålla Borgmästarskolan som grundskola?

Svar, Emma Engelmark: Vi har sagt att vi har gjort ett helt omtag, det innebär att de tidigare planerna är stoppade. Så nu ska vi utreda just de här lösningarna. Ingenting är givet. Och när det finns förslag framme ska ni bjudas in till nya samtal.

Fråga, medborgare: Kan du berätta lite vilka fördelar ni ser med att göra en stor skola av Tunaskolan?

Svar, Emma Engelmark: Det här är en fråga som verkligen engagerar, det finns en oro kring just begreppet storskola. Men det är viktigt att slå fast att klasserna inte blir större och att lokalerna anpassas så att man indelar olika årskullar i olika delar av skolan. Olika årskullar har raster på olika tider och på andra sätt så anpassar man skolan så att det ska fungera så bra och tryggt som möjligt. Fördelen med en lite större skola är att vi kan ha stödresurser permanent på plats varje dag och inte låta dom åka mellan skolorna. Sedan så finns det samordningsvinster i att kök till exempel är väldigt dyra att renovera.

Gruppsamtal

Grupp 1:

Vi vill ha kvar närheten med Borgmästarskolan för de minsta.

Vi vill ha kvar Tunaskolan för de äldre.

Det som oroar oss är om man stressar fram beslut och att barn inte blir lika synliga i större skolor.

Att det blir längre till skolan, att man måste skjutsa till skolan.

Grupp 2:

  • Tryggheten och kvalitén är det viktigaste. Att ha bra lärare som vill stanna kvar.
  • Avståndet inget stort problem, menar några. Andra tycker att det är ett problem.
  • Barn med funktionsnedsättning kan få svårt i större skolor med mer störningsmoment.
  • Oroande att det inte finns en lösning av matsalen på Tunaskolan redan.
  • Brist på information från rektor.
  • Synd att det är så få föräldrar som deltar.
  • Vi vill ha kvar Borgmästarskolan och Tunaskolan, inte en högstadieby i centrum.

Grupp 3:

  • Det vi pratade om som är viktigt handlar om deras miljö, inne på skolan och den utemiljön som finns. Framförallt för de minsta barnen. Det är stor skillnad för de minsta att möta äldre barns beteenden. Vi tänker att det är viktigt att skilja de olika åldersgrupperna åt. Det kan vara läskigt att möta äldre.
  • Utomhusmiljön på Tunaskolan är inte anpassad för att slussa in fler och mindre barn.
  • Gör det färdigt först. Stressa inte igenom det.

Grupp 4:

  • Tryggheten var viktigast för oss.
  • Och att min sexåring kan cykla själv till skolan. Till Tuna skulle jag inte låta henne cykla.
  • Min äldre som går i nian kan ibland berätta att han sprungit omkull yngre på Tunaskolan.
  • Det finns en trygghet i att vi har samma lärare över tid, få byts ut, det känns också tryggare.

Fråga i avslutande samtal:

Finns det referenser från de som har små på förskolan på Tunaskolan och tycker att det fungerar bra vore det fint att få ta del av det.

Kanske kan de vara med i nästa möte så vi får höra vad de tycker och tänker.

Dialog Gammelstad måndag 7 juni 2021, dokumentation

Mötesanteckningar

Fråga, medborgare: Hur ser det ut med befolkningsutvecklingen i Gammelstad? Hur stora är kullarna med barn? Generationsskifte?

Svar, Emma Engelmark: Bra fråga. Exakta siffror och prognoser får vi komplettera med. Det är givetvis viktigt underlag för det arbete som nu startar. Det vi ser är att vi i dag har många barn i förskola och skola i Gammelstad, runt 1000 barn. Så vi har många barn i området, vilket är positivt.

Tillägg efter mötet: Befolkningsprognosen visar att antalet barn i förskola och grundskola bedöms vara ganska konstant framöver med en mindre minskning i slutet av prognosperioden. I prognosen finns dock inte planerad byggnation inräknad. Detta kommer att kompletteras och bedömas under det inledande arbetet.

Fråga, medborgare: Jag är personligen emot en storskola i Gammelstad och tror det är bättre för barnen med små skolor. Hur ser ni på problemet med att stänga till exempel Mariebergsskolan då det innebär längre väg till skolan och en större förändring för barnen som idag går på Bäckhagen och ska börja i ”stor skola”? Förstår att detta inte är något som är beslutat men en farhåga för mig är just stora skolor där barnen inte syns och får tid på samma sätt som en liten skola.

Svar, Emma Engelmark: Barnens säkerhet och resväg är en faktor som vi givetvis väger in när det är dags för ett beslut, men där är vi inte i dag. Inte ännu. Men det är bra att vi får in den synpunkten. När det gäller begreppet ”stor skola” så är det viktigt att säga att skolklasserna inte ska bli större. Och på de skolor som är större så jobbar man ändå med att avdela åldersgrupper i delar av skolan, man har inte heller raster samtidigt med mera, så det är inte så att vi ska bygga en Arcus-hall och ha alla barn i en stor byggnad. Så blir det givetvis inte.

Fråga, medborgare: Hur tänker ni kring Kyrkbyskolan?

Svar, Emma Engelmark: Vi har sagt att de skolor som har lagts ner kommer vi inte titta på igen i det arbete vi gör nu. Där ligger de besluten fast. Vi tittar nu framåt.

Fråga, medborgare: Vi säger "storskola" men vad innebär det egentligen? Antal barn? Vilka årskurser?

Svar, Emma Engelmark: Det är lite olika hur man definierar stor skola. Sedan är det än en gång viktigt att poängtera att lärartätheten inte blir mindre, klasserna blir inte större. Det som däremot blir möjligt på en lite större skola är att vi kan ha fasta resurser inom skolhälsan och stödfunktioner. Att de resurserna är där på skolan på heltid och inte att de åker mellan och bara finns på plats ibland.

Fråga, medborgare: Jag undrar hur ni tänker kring miljöaspekten om fler måste skjutsa sina barn till skolan och kanske måste köra bil till jobbet när barnen i nuläget kan ta sig själva till skolan? Jag funderar även över folkhälsoaspekten i detta, en massa tid att skjutsa barnen i stället för att ägna tiden åt annat. Hur tänker ni nu med pandemin, är det klokt att trycka ihop så många individer på samma ställe när det kommer till smittspridning? Risken finns ju för fler pandemier i framtiden.

Svar, Emma Engelmark: Det är en bra synpunkt. Tack. Det är förstås en fördel om barnen kan cykla själva och vi vill ju jobba för att göra det möjligt för fler. Nu äger vi inte den frågan själva när det gäller planeringen av cykelvägar. Men, det väger vi förstås in. Vad gäller pandemin så har skolan i Luleå jobbat väldigt bra för att säkerställa avstånd, distansundervisning med mera, så där är jag trygg.

Fråga, medborgare: Vilka olika alternativ ses som möjliga? Är alternativen enbart att renovera befintliga mindre skolor eller bygga en ny större? Hur påverkas tidslinje för genomförande beroende på vilken väg man väljer?

Svar, Emma Engelmark: Ja, huvudalternativen är olika nivåer av renovering eller att bygga en större skola. Det tar förstås längre tid om vi skulle bygga något helt nytt. Men sedan är det viktigt att vi tar ansvar för en långsiktig lösning också och då kan det vara bättre att bygga nytt och större. Så det gäller att göra en avvägning när vi ser vilka alternativen är.

Fråga, medborgare: Jag undrar om kommunen arbetar för att göra en säker cykelväg till skolan? Det gick bra till Kyrkbyskolan, men nu måste vi skjutsa med bil. Det känns otryggt att skicka en 6-åring med buss och det finns inte övergångsställe och säker cykelväg dit.

Svar, Emma Engelmark: Tack för en bra fråga. Jag är själv mamma, så jag förstår verkligen att det engagerar. Samtidigt så har vi inte så stora avstånd i Gammelstad, relativt sett. Vi hoppas förstås kunna arbeta för en bra lösning för alla där det ska kännas tryggt. Jag tar med mig synpunkten.

Fråga, medborgare: Har en fråga som rör detta med stor skola vs flera renoverade mindre skolor. Kan det finnas fördelar med flexibilitet. Sedan undrar jag vilka huvudsakliga fördelar en större skola har.

Svar, Emma Engelmark: Det är just de frågorna vi ska väga in i arbetet nu. Generellt så kan det väl vara så att flera fastigheter riskerar kosta mer i underhåll och till exempel är kök väldigt dyra och måste vi rusta fler kök kostar det över tid mer. En större skola kan också vara bra för att vi kan ha fler stödresurser närvarande på heltid för barnen.

Tillägg efter mötet: Läs mer om argument för och mot stor skola på SKR Klarar den lilla skolan de stora kraven? | SKR Länk till annan webbplats.

Fråga, medborgare: Om det handlar om att förskoleklass upp till åk 9 ska samlas i en skola och skolgård, tas det hänsyn till att man behöver utforma den på så sätt att alla barn kan vara fysisk aktiva på rasterna?

Svar, Emma Engelmark: Absolut. Givetvis ska förskolan kunna leka i gungor och klätterställningar, medan niorna har helt andra behov, så det anpassas givetvis. Dessutom planeras det så att olika barnkullar har rast på olika tider med mera för att anpassa det så bra som möjligt för alla barn.

Fråga, medborgare: Ser man skillnader i "läroresultaten" för elever när man jämför små skolor mot storskolor?

Svar, Emma Engelmark: Det finns olika siffror och undersökningar, det finns ingen entydig bild att det avgjort bättre eller sämre med det ena alternativet där. Det avgörs av om vi har en bra lärarbehörighet. Har vi bra nivå där så är det det som är det viktigaste för barnens utbildning.

Fråga, medborgare: Hur ser planerna ut kring förskolan i Kyrkbyn? Lokalerna känns eftersatta.

Tillägg efter mötet: Vi är i början av den inledande studien där vi ska komma fram till hur den framtida strukturen av skolor och förskolor ska se ut i området och vad som krävs för att nå dit. Så just nu vet vi inte utan det får utredningen visa.

Fråga, medborgare: Varför lokaltrafik som lösning istället för skoltaxi? Hur ska en förälder få ihop lämning/hämtning med lokaltrafik? Tänker framförallt på Kyrkbybarnen till Öhemsskolan. Det är stora vägar som ska korsas för att kunna cykla dit som sexåring.

Tillägg efter mötet:
Skolskjuts regleras enligt skollagen 2010:800 10 kap 32§ och riktlinjer för Luleå kommun som är antagna i Barn och utbildningsnämnden.

Huvudalternativet för skolskjuts är med befintlig kollektivtrafik. Detta baseras dels på miljöaspekten då nyttjande av befintlig kollektivtrafik innebär mindre påverkan på miljön och på buller och trafiksäkerhet vid skolan.

Skoltaxi som skolskjuts är en lösning som nyttjas när det är få elever som kan åka i en sambokad skoltaxi till skolan eller att befintlig kollektivtrafik inte passar mot skolans start och sluttider. Skoltaxi kan även vara ett alternativ om någon elev har särskilda skäl för det.

Riktlinjer finns att läsa på vår hemsida www.lulea.se/skolskjuts Länk till annan webbplats.

Fråga, medborgare: Bör jag som Rutviksförälder vara med här? Tänkte med tanke på det Emma sa att det är nära mellan områdena i Gammelstad. Missförstå mig rätt, jag vill gärna vara irrelevant på detta möte då en placering i Gammelstad vore en logistisk mardröm.

Tillägg efter mötet: Utredningsarbetet omfattar de skolor och förskolor som finns i Gammelstad. Elever från Rutvik berörs då de anvisas till högstadium i Gammelstad men skola och förskola i Rutvik berörs inte av utredningen.

Bakgrund

Den 8 november 2020 genomfördes en folkomröstning om Luleå kommuns skolstruktur. 25 januari 2021 beslutade kommunfullmäktige om fortsatt hantering av frågan om skolstruktur efter genomförd folkomröstning. Barn- och utbildningsförvaltningen fick i uppdrag att utreda och föreslå en struktur för skolor och förskolor.

Kommunfullmäktiges beslut

Beslut kommunfullmäktige 2021-01-25, §31, Ärendenummer: 2019/1473

  1. Kommunfullmäktige beslutar att verkställighet av de beslut som ännu
    inte är genomförda enligt beslutet om framtidens skola avbryts.
  2. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att i en öppen och förutsättningslös process utreda och föreslå struktur för skolor och förskolor områdesvis. Utredningen ska ske etappvis för de olika geografiska områdena och ska bygga på nyproducerade underlag och kostnadskalkyler genomförda med hjälp av extern kompetens. Barn och utbildningsnämndens kostnader för externt stöd finansieras genom kommunstyrelsens anslag för oförutsedda utgifter.
  3. Redan verkställda beslut om skolnedläggningar kvarstår.
  4. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att utreda om förskolan i
    Vitå kan flyttas till Vitåskolans lokaler och att skolbyggnaden i framtiden
    kan fungera som förskola och pedagogisk omsorg, förutsatt att
    vårdnadshavarna vill det.
  5. Kommunstyrelsen får i uppdrag att samordna arbetet med att ta fram
    ett förslag till inriktning för kommunal service på landsbygden.
  6. Ett lönelyft riktas till lärare inom grundskolan på 1 % utöver normal
    lönerevision.

Frågor och svar

Definition Skolstorlek

Sveriges kommuner och regioner har kategoriserat skolenheter i fyra grupper utifrån elevantal:

De minsta skolorna: 0-99 elever
De små skolorna: 100-199 elever
De mellanstora skolorna: 200-399 elever
De stora skolorna: 400- elever

Diagram Luleå kommuns grundskolors storlek

Diagram över Luleå kommuns grundskolors storlek

Diagram över Luleå kommuns grundskolors storlek

Klicka på bilden för att förstora

Personalomsättning på mindre enheter jämfört större enheter

Hur ser det ut kring personalomsättning på dom mindre enheterna jämfört med dom större i Luleå? Nu har man ju några storförskolor. Stannar personalen hellre där?

Svar: Vi har tittat på personalomsättningen inom förskolan de senaste tre åren 2019-2021 och konstaterar att 49% kan relateras till enheter med 1- 4 avdelningar och 51% till enheter med 5-8 avdelningar. Därigenom går det inte att dra några slutsatser att det skulle vara någon större skillnad för personalomsättningen relaterat till förskolans storlek.

Lämna synpunkter

Har du synpunkter som du vill lämna till utredningsarbetet? Skriv in din synpunkt till e-postadressen skolstruktur@lulea.se

Synpunkterna tas emot av politikerna i barn- och utbildningsnämnden.

Sidan uppdaterades den 25 januari 2023