Ny skolstruktur för centrum

Förslag till utvecklingsalternativ baseras på utgångspunkter, nuläget i skola och förskola samt planeringsförutsättningar för området enligt den Inledande studien för Centrum.

En positiv befolkningsprognos och kommunens mål om 100 000 invånare år 2040 innebär fler barn och elever i Centrum. Det är samtidigt ont om mark för nybyggnation och särskild brist på stora områden för ändamålsenliga utemiljöer för barn i skola och förskola.

En utgångspunkt i alla utvecklingsalternativ är därför att nyttja och utveckla befintlig struktur för skola och förskola så långt som möjligt.

En särskild utredning pågår för att lösa skolans akuta behov och en långsiktig struktur för sport- och idrottshallar i Centrum. Utvecklingsalternativen belyser därför inte denna aspekt.

Nollalternativet beskriver den sannolika utvecklingen i området om inget av utvecklingsalternativen genomförs. Nuvarande struktur, alla enheter och lokaler för förskola och skola bibehålls. Även OB omsorg och Kulturskola bibehålls i samma lokaler. Nollalternativet har lägst kapacitet i jämförelse med alla utvecklingsförslag.

Nollalternativet innebär att elevantalet ökas så långt som möjligt i befintliga lokaler enligt kapacitetsplan. Det finns utrymme för en mindre utökning på Montessoriskolan och Östra skolan. Fler elever innebär mindre plats per barn på skolgården.

Alternativet innebär att nuvarande byggnader underhålls enligt plan de närmaste 10 åren.

Nollalternativet innebär en kapacitet för F-9 med ca 1 260 elever. 825 av dessa i kommunala skolor, 435 i fristående skola. Samt ca 440 förskoleplatser. Detta innebär en otillräcklig kapacitet för planperioden, särskilt i förskolan.

I stadsdelen Centrum bor ungefär 14 000 personer. Området har en låg andel barn och unga då bara 10 procent av de boende är 18 år eller yngre.

I området finns en blandning av hyresrätter, bostadsrätter och specialbostäder samt en mindre andel äganderätter.

Området i rapporten består av Centrum och Bergviken, men i det här sammanhanget kallar vi båda stadsdelarna för Centrum. Kallkällan, Gamla Bergviken, Klintbacken och Skogsvallen hör till Bergviken. Östermalm, Charlottendal, Innerstaden, Stadsviken, Södra och Norra hamn, Gültzauudden och Västra stranden hör till centrum.

Luleå centrum är stadens viktigaste plats för handel, kultur och som mötesplats. Inte bara för de boende i området utan även för kommunen i stort och boende i regionen.

Det finns sex kommunala förskolor, tre kommunala grundskolor samt gymnasiebyn som samlar ungdomar från hela kommunen och andra kommuner. I området finns även en fristående skola F–9, Nya Läroverket på Bergviken.

De kommunala förskolorna är: Hägern, Villa Kreativa, Montessori, Solkatten, Kallkällan och Charlottendal. Charlottendal är en tvåspråkig förskola i minoritetsspråken och har hela kommunen som upptagningsområde.

De kommunala grundskolorna är: Östra skolan, Montessoriskolan och Residensskolan.

Det fria skolvalet ökar innebär att barnens vårdnadshavare kan välja en annan skola än anvisningsskolan. I Centrum går det mer än dubbelt så många elever i grundskolan som finns folkbokförda i området.

I området finns också omsorg på obekväm arbetstid som har hela kommunen som upptagningsområde.

I Luleå kommun har vi delat upp kommunen i olika områden:

• Upptagningsområde: I kommunen finns nio upptagningsområden. I varje upptagningsområde finns en skola för årskurs 7–9.
• Skolområde: Varje upptagningsområde delas in i flera skolområden, ett för varje skola F-3 eller F–6 (förskoleklass till årskurs 3 eller 6).
• Anvisningsskola: Alla barn som är folkbokförda (bor) inom skolområdet eller upptagningsområdet får plats i den skola som hör till området. Den skolan kallas för anvisningsskola. För elever i förskoleklass och årskurs 1–6 är anvisningsskola den skola som ligger i skolområdet. För elever i årskurs 7–9 är anvisningsskola den skola som ligger i upptagningsområdet. De vårdnadshavare som vill kan söka plats i en annan skola än anvisningsskolan.
  

• Förskola: Förskolan är en pedagogisk verksamhet för barn i åldern 1–5 år. I förskolan arbetar förskollärare och barnskötare. Förskolan är en frivillig skolform. Vårdnadshavare väljer själva om de vill att deras barn ska gå i förskolan. Förskolan har egna lokaler och en egen gård.
• Förskoleklass och grundskola: Förskoleklassen och grundskolan är obligatorisk för alla barn i Sverige. Barn börjar i förskoleklassen på höstterminen det år de fyller 6 år. Det år de fyller 7 år börjar de i grundskolan. Grundskolan är nioårig och består av årskurserna 1 till 9. Förskoleklassen och grundskolan är placerade i samma skola. Beroende på vilka årskurser som finns i en skola brukar de beskrivas som exempelvis F–3 (förskoleklass till årskurs 3) eller F–6 (förskoleklass till årskurs 6).
  

Charlottendals förskola

Antal avdelningar: 3, samtliga på nationella minoritetsspråk
Antal barn: Cirka 53 barn
Kök: Eget tillagningskök
Gård: Under 3 000 kvadratmeter, cirka 30 kvadratmeter friyta per barn
Byggår: 1950, med tillbyggnad från 1983
Byggnadens skick: Byggnaden renoverades 2011 och även inomhus är ytskikten i relativt gott skick
Möjlighet att använda lokalerna till annat: Byggnaden är inte tillgänglig för andra verksamheter än förskola. Gården kan användas av allmänheten på kvällar och helger. Staket runt gården innebär dock att den inte upplevs vara tillgänglig för allmänheten.

Sammantaget bedöms att lokalerna och närområdet bidrar positivt till verksamhetens möjligheter att uppfylla sitt uppdrag och nå uppsatta mål.

Förskolan Villa Kreativa

Antal avdelningar: 2
Antal barn: Cirka 33 barn
Kök: Eget tillagningskök
Gård: Under 3000 kvadratmeter, cirka 26 kvadratmeter friyta per barn
Byggår: 1980
Byggnadens skick: Delvis renoverad under 2020–2021
Möjlighet att använda lokalerna till annat: Byggnaden är inte tillgänglig för andra verksamheter än förskola. Gården kan användas av allmänheten på kvällar och helger. Staket runt gården innebär dock att den inte upplevs vara tillgänglig för allmänheten.

Sammantaget bedöms att lokalerna och närområdet bidrar positivt till verksamhetens möjligheter att uppfylla sitt uppdrag och nå uppsatta mål.

Hägerns förskola

Antal avdelningar: 4
Antal barn: Cirka 67 barn
Kök: Eget tillagningskök
Gård: Under 3000 kvadratmeter, cirka 25 kvadratmeter friyta per barn
Byggår: 1984
Byggnadens skick: Byggnaden är i gott skick, men underhållsbehov finns sett till byggnadens ålder
Möjlighet att använda lokalerna till annat: Byggnaden är inte tillgänglig för andra verksamheter än förskola. Gården kan användas av allmänheten på kvällar och helger. Staket runt gården innebär dock att den inte upplevs vara tillgänglig för allmänheten.

Sammantaget bedöms att lokalerna, utemiljön och närområdet bidrar positivt till verksamhetens möjligheter att uppfylla sitt uppdrag och nå uppsatta mål.

Kallkällans förskola

Antal avdelningar: 5
Antal barn: Cirka 81 barn
Kök: Eget tillagningskök
Gård: Under 3000 kvadratmeter, cirka 33 kvadratmeter friyta per barn
Byggår: Ca 1965
Byggnadens skick: Renoverades 2007, hyresvärden Rikshem sköter underhåll
Möjlighet att använda lokalerna till annat: Byggnaden är inte tillgänglig för andra verksamheter än förskola. Gården kan användas av allmänheten på kvällar och helger. Staket runt gården innebär dock att den inte upplevs vara tillgänglig för allmänheten.

Sammantaget bedöms att lokalerna och utemiljön, med planerat underhåll, bidrar positivt till verksamhetens möjligheter att uppfylla sitt uppdrag och nå uppsatta mål.

Solkattens förskola

Antal avdelningar: 6
Antal barn: Cirka 103 barn
Kök: Eget tillagningskök
Gård: Över 3000 kvadratmeter, cirka 43 kvadratmeter friyta per barn
Byggår: 2015
Byggnadens skick: Nyskick, dock med en del fel från byggtiden
Möjlighet att använda lokalerna till annat: Byggnaden är inte tillgänglig för andra verksamheter än förskola. Gården kan användas av allmänheten på kvällar och helger. Staket runt gården innebär dock att den inte upplevs vara tillgänglig för allmänheten.

Sammantaget bedöms att lokalerna inte är ändamålsenliga. Utemiljön och närhet till grönområde är positivt.

OB Omsorg

Antal avdelningar: 2
Antal barn: Cirka 48 barn (som inte är på plats samtidigt)
Kök: Mottagningskök
Gård: Under 3000 kvadratmeter, cirka 31 kvadratmeter friyta per barn (dock är inte alla barn på plats samtidigt)
Byggår: -
Byggnadens skick: Ut- och insida i behov av upprustning
Möjlighet att använda lokalerna till annat: Byggnaden är inte tillgänglig för andra verksamheter än förskola. Gården kan användas av allmänheten på kvällar och helger. Staket runt gården innebär dock att den inte upplevs vara tillgänglig för allmänheten.

Sammantaget bedöms lokalerna, gården och förskolans lokalisering bidra positivt till verksamhetens möjligheter att uppfylla sitt uppdrag och nå uppsatta mål. Närhet till vatten och järnväg ställer krav på ny inhägnad.

Seminariets förskola

Antal avdelningar: 2
Antal barn: Cirka 32
Om förskolan: I januari 2023 flyttade de två svenskspråkiga avdelningarna från Charlottendals förskola in i samma byggnad som OB Omsorgen.

Montessoriförskolan

Antal avdelningar: 4
Antal barn: Cirka 65 barn (fler barn våren 2023)
Kök: Tar mat från Montessoriskolans kök
Gård: Över 3000 kvadratmeter, cirka 57 kvadratmeter friyta per barn
Byggår: Äldsta byggnaderna från 1960. Förskoledelen byggdes 1987
Byggnadens skick: Löpande underhåll på äldre delarna, de närmaste åren planeras främst utvändiga åtgärder
Möjlighet att använda lokalerna till annat: Byggnaden är inte tillgänglig för andra verksamheter än förskola. Gården kan användas av allmänheten på kvällar och helger. Staket runt gården innebär dock att den inte upplevs vara tillgänglig för allmänheten.

Sammantaget bedöms att lokalerna har behov av anpassning till yngre barn för att stödja verksamhetens möjlighet att uppfylla sitt uppdrag och nå uppsatta mål. Gården är ändamålsenlig.

Montessoriskolan F-9

Antal elever: Cirka 272 elever
Kök: Matsal och kök delas med Nya Läroverket
Gård: Över 3000 kvadratmeter, cirka 25 kvadratmeter friyta per barn
Byggår: Äldsta byggnaderna från 1960. Skoldelen byggdes 1987
Byggnadens skick: Delvis renoverad 2011 men i behov av ytterligare renoveringar
Möjlighet att använda lokalerna till annat: Inga lokaler som är uthyrningsbara i dagsläget. Lekutrustning och grusplan på skolgården kan nyttjas av allmänheten på tider när skolans ordinarie verksamhet inte bedrivs.

Sammantaget bedöms att lokalerna inte är helt ändamålsenliga med avseende på antalet elever och verksamhetens uppdrag. Brister finns också i utemiljön.

Kulturskolan

Antal elever: Cirka 100 elever har undervisning på dagtid (5 000 elever deltar i verksamheten årligen)
Kök: -
Gård: Nyttjas inte av Kulturskolan
Byggår: 1960
Byggnadens skick: Löpande underhåll på äldre delarna, de närmaste åren planeras främst utvändiga åtgärder
Möjlighet att använda lokalerna till annat: Kulturskolans lokaler är inte tillgängliga för andra verksamheter idag.

Sammantaget bedöms lokalerna bidra positivt till verksamhetens möjligheter att uppfylla sitt uppdrag och nå utsatta mål. Lokaliseringen och i synnerhet busstrafiken är inte optimal.

Residensskolan 7–9

Antal elever: Cirka 225 elever
Kök: Eget tillagningskök
Gård: Under 3000 kvadratmeter, cirka 11 kvadratmeter friyta per barn
Byggår: 2000
Byggnadens skick: Generellt är byggnaden i bra skick
Möjlighet att använda lokalerna till annat: Inga lokaler som är uthyrningsbara i dagsläget. Utemiljön kan nyttjas av allmänheten på tider när skolans ordinarie verksamhet inte bedrivs.

Sammantaget bedöms lokalerna med viss anpassning bidra positivt till verksamhetens möjligheter att uppfylla sitt uppdrag och nå utsatta mål. Utomhusmiljön är dock inte ändamålsenlig.

Östra skolan F-9

Antal elever: Cirka 210
Kök: Eget tillagningskök
Gård: Över 3000 kvadratmeter, cirka 28 kvadratmeter friyta per barn
Byggår: 1901, matsalsbyggnad från 2006
Byggnadens skick: Byggnaden är i acceptabelt skick
Möjlighet att använda lokalerna till annat: Uthyrningsbara lokaler finns. Skolgård med lekutrustning och basketplan kan nyttjas av allmänheten på tider när skolans ordinarie verksamhet inte bedrivs.

Sammantaget bedöms lokalerna, gården och närmiljön bidra positivt till verksamhetens möjligheter att uppfylla sitt uppdrag och nå utsatta mål. Negativt dock med lokaler utanför skolan.

Utanför skolområdet

De tre grundskolorna i Centrum saknas idrottshall och använder specialsalar utanför skolans område. Detta innebär att elever i alla åldrar måste gå eller cykla till dessa lokaler, ibland flera gånger per vecka. Då skolan har ett tillsynsansvar krävs ofta att någon ur personalen följer med.

Dessa idrottsanläggningar och gymnastiksalar utanför skolområdet nyttjas av Centrums grundskolor:

• Hälsans hus
• Luleå Energi Arena
• Seminariets gymnastikhall
• Bergvikens sporthall
• Pontusbadet används för simundervisning.

Sammantaget upplevs ett stort tryck på idrottshallarna i Centrum av den kommunala grundskolan.

Syftet med samtalen var att ge vårdnadshavare möjlighet att beskriva dels vad som är viktigt kopplat till skolan och förskolan, dels vad som kan bidra till oro kring en förändrad skolstruktur. Totalt deltog cirka 350 vårdnadshavare och/eller medborgare. Inbjudan gick ut via skolans lärplattform och som sponsrat inlägg på sociala medier.

Många frågor och synpunkter handlade om konsekvenser av en storskola och särskilt om det innebär större klasser. Vårdnadshavare upplevde att det redan i dag är brist på lugn och ro i klassrummen.

Vidare diskuterades att en storskola inte behöver betyda större klasser och inte heller behöver upplevas som stor om lokalerna planeras bra. Vårdnadshavare lyfte också att det är viktigt att anpassa undervisningen för elever med särskilda behov.

Att barnen trivs, att det finns utbildade lärare och en lugn och trygg lärmiljö lyftes också som viktigt.

Gällande förskolan lyftes närheten till bostadsområdet som viktigt. Storleken med flera avdelningarna sågs inte som ett problem.

En förståelse kring att det är komplext att få ihop alla bitar med en skolstruktur fanns. Funderingar fanns även kring Montessoriskolans framtid och flytt av högstadiet. Det fanns en oro att nuvarande klasser skulle splittras i och med ny skolstruktur.

Syftet med samtalen var att beskriva vad som är viktiga faktorer i skolan och förskolan samt vad som oroar kring arbetet med en förändrad skolstruktur.

Deltagarna uttryckte att det är viktigt att förskolan och skolan är attraktiva och visar vad Luleå kommun står för. Det handlar bland annat om att ha väl underhållna lokaler.

Personalen uttryckte även att det är viktigt att se till att det finns en bra utemiljö och en inomhusmiljö som gör det möjligt att dela upp barngrupper. Arbetsmiljön för elever och personal omfattar både inomhus- och utomhusmiljön.

Deltagarna lyfte vikten av praktiska lokaler som möjliggör modern utbildning och där man kan använda digital teknik. Det är även viktigt med en organisation som fungerar och att elevhälsoteamet som exempelvis skolsköterska finns på skolan.

Enligt deltagarna finns en brist på utbildade lärare som gör det svårt att hitta personal både på kort och lång sikt. Deltagarna är bekymrade över att ett beslut om en förändrad skolstruktur kommer att dra ut på tiden och att skolan och förskolan under tiden befinner sig i ett tidsvakuum där ingenting händer.

En tydlig tidplan är viktig för att minska ovissheten. När man genomför en förändrad skolstruktur är det viktigt att ha tydliga förväntningar på personalen. Deltagarna menar att personalen vill påverka arbetet med en förändrad skolstruktur. De lyfte även kommunens begränsade ekonomi som en oro.

Workshop med personal

Vid workshopen deltog personal från förskolorna: Charlottensdal, Villa Kreativ, Hägern, Solkatten, Montessori, Kallkällan, OB-omsorg. Samt från skolorna: Residensskolan, Montessoriskolan och Östra skolan.

Workshoppens syfte var att identifiera vad som är särskilt viktigt för att förskolan och skolan ska nå sina mål. Workshopen fokuserade på inomhus- och utomhusmiljö samt den närmaste omgivningen.

Förskolorna i centrum tar ofta in barn från andra områden utöver barn från de centrala delarna. Därför anser personalen att det är viktigt med flexibilitet och stora avdelningar för att förenkla samarbetet. Det är positivt att förskolorna är utspridda i området och därmed ligger nära flera bostadsområden. Att OB-omsorg och tvåspråkig förskola ligger centralt upplevs också bra för tillgängligheten.

Personalen tycker att förskolans lokaler uppfyller kraven men att vissa förbättringar kan ske. En del förskolor upplevs något trångbodda. Både i förskola och skola anses det viktigt med flexibla lokaler för aktiviteter i mindre grupper, särskilt för barn med särskilda behov. I skolorna vill personalen ha stora, flexibla klassrum. De påtalar även brist på grupprum i skolorna.

Förskolor i två våningar anses mindre bra. Detta på grund av att trapphus och hiss tar stor plats och för att ljudnivån lätt blir hög vid spring i trappor. För personalen är det också påfrestande att bära barn upp och ner i trappor. För att undvika spring i trappor krävs planering vilket gör verksamheten mindre flexibel.

Det framkom också att det är viktigt att skolorna har egna specialsalar för slöjd, bild, hemkunskap och idrott. Alla skolor i Centrum saknar antingen egen idrottssal och/eller vissa specialsalar. Enligt personalen är det påfrestande för de yngre barnen att lämna skolområdet. Med de äldre barnen finns en risk att de inte fullföljer resten av skoldagen om de lämnat skolområdet. En säkerhetsaspekt är också trafiken. En lärare följer alltid med de yngre barnen vilket tar bort en resurs från verksamheten.

I skolan är det viktigt med bra och rymliga elevområden utanför klassrummen. Särskilt de äldre barnen är mycket inomhus på rasterna. Är det trångt ökar risken för spring, bråk och hög ljudvolym.

I förskolorna är en väl underhållen utomhusmiljö viktigt samt närhet till grönområden och vatten. I skolorna lyfter deltagarna att det är viktigt med plats för olika fysiska aktiviteter men också för lugn och ro. De anser att utomhusmiljön ska ha en balans mellan öppenhet och avskildhet. Brister om skolgårdars utformning och underhåll framkom.

Deltagarna i workshopen tycker i stort sett att skolornas placering i området bidrar till att skolorna uppfyller sina mål. Närområdet besöks flitigt. Det anses positivt med närheten till bland annat Kulturens hus och Stadsparken, samt att det finns hav, is och grönområden nära.

Samtal med elever årskurs 3 och 5

Via uppdrag till lärare skickade elever från Östra skolan in sina synpunkter om vad som är en bra skola med hjälp av text och bild. Från Kulturskolan insamlades synpunkter från elever som deltar i verksamheten 1-3 gånger i veckan.

Eleverna från låg- och mellanstadiet är i stort sett nöjda med sina lokaler men problem med smutsiga och ofräscha toaletter finns.

De uttrycker precis som de äldre eleverna att det behövs närvarande vuxna i korridorer och utomhus. För de yngre barnen kan det kännas otryggt med en smal och trång korridor när de samsas med äldre elever om utrymmet.

Källare eller mörka utemiljöer kan kännas otrygga.

De yngre eleverna är i stort nöjda med sin skolgård. Elevernas teckningar visar skolgården med gröna växter och träd, vilket tyder på att de gärna vill ha en grönskande gård.

Gällande skolvägen tycker de yngre eleverna att den är bra och kort men med mycket trafik.

Samtal med elevrådsrepresentanter årskurs 7–9

Elever från Residensskolan och Montessoriskolan i Centrum delades in i mindre grupper för att beskriva vad som är en bra skola för barn- och utbildningsnämndens ledamöter. Kompletterande samtal genomfördes också via skolbesök på Residensskolan. Eleverna skrev ner sina åsikter vid ett bokbord på skolgården.

Många av elevernas åsikter handlar om lokalerna och möjligheten att göra saker inomhus på rasten. Lokalerna upplevs idag som trånga och eleverna lyfte bristen på studiero.

Utanför klassrummen vill eleverna ha fler utrymmen att ”hänga på”, bänkar och bord samt ett bra elevfik för en bättre inomhusmiljö. Eleverna menar att det idag lätt blir för stimmigt och högljutt i korridorerna.

Utomhus finns önskemål om bänkar och bord, basketplan, pingisbord och utomhusfik.

För resor till och från skolan anses busstider anpassade för skolan schema som viktigt.

Vidare lyfter eleverna vikten av närvarande vuxna i korridorerna och utomhus för en tryggare miljö.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) har kategoriserat skolenheter i fyra grupper utifrån hur många elever som går på skolan:

• De minsta skolorna: 0–99 elever.
• De små skolorna: 100–199 elever.
• De mellanstora skolorna: 200–399 elever.
• De stora skolorna: 400 elever eller fler.

Enligt den här definitionen har Luleå många små och medelstora skolor. Bara Stadsöskolan, Tunaskolan, Sunderbyskolan och Örnässkolan räknas som stora skolor enligt definitionen.

Vi har tittat på personalomsättningen inom förskolan de senaste tre åren 2019–2021 och konstaterar att 49 procent kan relateras till enheter med 1–4 avdelningar och 51 procent till enheter med 5–8 avdelningar. Därigenom går det inte att dra några slutsatser att det skulle vara någon större skillnad för personalomsättningen relaterat till förskolans storlek.