Invasiva arter

Invasiva arter är växter som kommer från en annan del av världen och hotar att konkurrera ut vår egen växtlighet.

I norrbotten är det framför allt tre arter som pekas ut. Det är Jätteloka, Tromsöloka och Jättebalsamin.

EU-förordning

För att skydda vår miljö och våra växter från invasiva arter finns sedan 2015 en EU-förordning om hur vi ska hantera införsel och spridning av dessa arter. I norrbotten är det framför allt Jätteloka, Tromsöloka och Jättebalsamin som är ett problem.

Enligt EU-förordningen är det förbjudet att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta eller släppa ut i naturen någon av de arter som finns upptagna på EU-förteckningen över invasiva främmande arter. Det är inte heller tillåtet att låta dessa arter växa eller reproducera sig. Totalt finns 36 växtarter upptagna i EU-förordningen. Den senaste uppdateringen gjordes den 25 juli 2019.

Allas ansvar

Kunskap om var arterna finns är grunden för arbetet med att bekämpa invasiva främmande arter. Det är därför mycket viktigt att fynd rapporteras in.

EU-förordningen gäller för alla i Sverige. Det innebär att till exempel myndigheter, kommuner, olika privata aktörer såsom stora fastighetsägare, villaägare och andra privatpersoner har ett ansvar och en skyldighet att följa reglerna och hindra spridning av invasiva främmande arter.

Rapportera om du stöter på Jätteloka, Tromsöloka eller Jättebalsamin

För att kunna göra en rapport ska du först skapa ett konto hos Artfakta. Därefter kan du börja rapportera.

Invasiva arter på kommunal mark

Rapportera invasiva arter på Luleå kommuns mark genom att ringa 0920-45 30 00

Hantera växtavfall från invasiva arter

Lumire ställer under växtsäsongen ut containrar på återvinningscentralerna för att samla upp växtdelar.

Grundläggande växtbeskrivningar

Kännetecken

Jättelokan känns igen på att den kan bli väldigt stor. Den kan nå en höjd på 5 meter och få en stam som är hela 10 centimeter tjock med stora blad. Bladflikarna är långsmala och vasst spetsiga med dubbelsågade, spetsiga tänder. Vid basen finns 1-2 fria småbladsflikar.

Stammen är ofta rödflammig längst ned men övergår i grönt och har normalt bara en stam.

Jättelokan är flockblommig med vita blommor i en ganska plan blomställning. Små exemplar kan förväxlas med flera inhemska arter, till exempel Kvanne och Hundkex. Kvanne har rundare blomställningar och är mer grön i nyansen. Hundkex är relativt små och växer ofta i stora bestånd längs våra vägar.

Jättelokans doft är bitter och saften från växten är fototoxisk. Det innebär att hud som kommit i kontakt med saften och utsätts för solljus eller ultraviolett ljus blir röd och kliande. Inom två dygn bildas blåsor som ger lila eller svarta ärr. I ovanliga fall kan de bli kvar i många år. För en del kan det krävas sjukhusvård.

Bekämpning

Ett sätt att bekämpa Jättelokan är att klippa ner den. Under första året bygger den upp en kraftig rotstam och börjar inte blomma förrän under år två. Efter blomningen bildas fröställningar och det gäller att se till att inga frön får möjlighet att gro. Oftast krävs det uppföljning under flera år då frön kan gro efter så lång tid som sju år i marken.

Det går även att bekämpa den genom att gräva bort alla plantor som dyker upp. Växtplatsen bör bevakas under några år för att se till att inte frön tillåts gro.

Växtdelar och jord som grävs bort ska lämnas in till avsedd container på återvinningscentralen.

Jätteloka härstammar från Kaukasus i sydvästra Asien. Idag är arten väl spridd i större delen Väst-, Central- och Östeuropa norr om medelhavsområdet. Den har främst spridits från trädgårdar och parker, där arten odlats som prydnadsväxt.

Jättelokans blommor

Bekämpning

För att bekämpa Tromsölokan bör du gräva bort den då den kan föröka sig både med rotdelar och frön.

Tromsöloka kan avge substanser i marken som är giftiga för andra växter, vilket försvårar för växter att komma tillbaka även när tromsölokan tagits bort.

Växtdelar och jord som grävs bort ska lämnas in till avsedd container på återvinningscentralen.

Tromsöloka är en mycket stor och vitblommig växt som kan bli drygt 4 meter hög.

Den förväxlas ofta med Jättelokan men skiljer sig då blommorna är välvda och kan blomma flera gånger. Den är perenn och kan föröka sig via rötter och inte enbart med frön.

Tromsölokan och Jättelokan går även att särskilja på bladen. Tromsölokans bladflikar har breda, brett spetsade lober som är enkelsågade med trubbiga tänder medan Jättelokans lober är långsmala och vasst spetsiga med dubbelsågade, spetsiga tänder. Tromsölokans blad har normalt 2-4 par fria småbladsflikar medan jättelokans har 1-2 par.

Hos Tromsölokan är stammen längst ned rödlila och inte fläckig. Den kan också ha flera stammar.

Doften hos Tromsölokan påminner om anis och växtsaften är som hos Jättelokan fototoxisk. Det innebär att hud som kommit i kontakt med saften och utsätts för solljus eller ultraviolett ljus blir röd och kliande. Inom två dygn bildas blåsor som ger lila eller svarta ärr. I ovanliga fall kan de bli kvar i många år. För en del kan det krävas sjukhusvård.

Tromsölokan härstammar trots namnet från Iran och angränsande delar av Turkiet och Irak. Den har spridit sig från trädgårdar där den odlats som prydnadsväxt.

Jättebalsamin kan bli upp till 3 meter hög och är ettårig. Den rödaktiga stjälken är kal med långa, lansettliknande blad och sitter mot varandre eller treställda. Bladkanten är sågad och tandad. Vid bladfästet sitter ett par små knölar.

Blommorna sitter i knippen med 2-14 blommor i stjälkens övre del. De är 3-4 centimeter långa och rosa till purpurröda. Blommorna har en tydlig över och underläpp och en hängande sporre undertill. Fröna bildas i långa, smala och kala sprickkapslar med upp till 16 frön per kapsel. Vid soligt och varmt väder spricker kapslarna och fröna sprätter iväg med en knäpp.

Jättebalsaminens rotsystem är ytligt och utbrett.

Bekämpning

Spridning av Jättebalsaminen kan stoppas genom att man kapar växten innan den blommar och sätter frö. Det gäller att se till att alla frökapslar tas om hand eftersom de kan eftermogna och på så sätt sprida växten.

Samma område bör besökas senare under växtsäsongen och även följande år för att ta bort växter som har grott från frön i marken.

Växtdelar och jord som grävs bort ska lämnas in till avsedd container på återvinningscentralen.

Jättebalsamin härstammar från västra Himalaya och sprider sig från trädgårdar där den odlas som prydnadsväxt.

Jättebalsaminens blommor

Mer information om invasiva arter

Sidan uppdaterades den 17 januari 2023