%20UP%20Centrum.jpg)
Prickad linje visar avgränsning för utvecklingsplan Centrum.
Utvecklingsplan Centrum
Kommunfullmäktige har i februari 2022 beslutat att återremittera Utvecklingsplan Centrum med motivering att rekommendationen för östra innerstaden avseende byggnadshöjd ska ändras.
Utvecklingsplanen har återremitterats
Beslutet innebär att Utvecklingsplan Centrum kommer ställas ut för granskning på nytt med denna ändring. Kommunstabens enhet för Samhällsutveckling arbetar just nu med att färdigställa planförslaget.
Utvecklingsplan Centrum är en fördjupning av översiktsplanen för stadsdelen Centrum.
Det betyder att de principer som finns i Program till Vision Luleå 2040 (översiktsplan 2021) ska fördjupas, bli tydligare och mer konkreta för Centrum. Utvecklingsplanen blir vägledande för alla kommunala verksamheter. Utvecklingsplanen ger vägledning i form av riktlinjer och rekommendationer för efterkommande planering, lovgivning och andra beslut inom planområdet. Det innebär att Utvecklingsplan Centrum kommer att bli ett viktigt underlag för kommunens vardagsbeslut och planering, men den är inte juridiskt bindande.
Planen ska resultera i:
- Fler bostäder och arbetsplatser för framtiden
- En hållbar livsstil och ett hållbart resande
- Ett levande stadsliv och en mötesplats för alla.
Utvecklingsplan Centrum finns som webbverktyg. Det visar inriktning för mark och vatten samt de principer som ska gälla inom planområdet fram till 2041.
Till den digitala utvecklingsplanen.
Länk till annan webbplats.
Mark- och vattenanvändningskartan samt kartor med riksintressen och andra hänsyn finns i den digitala utvecklingsplanen.
"Luleå 2040. Vi lever ett rikt och utvecklande liv i en viljestark och växande region. Vid Bottenvikens kust finns plats för både och; närhet och utrymme, stad och land, bredd och spets, vita vidder och ljusa sommarnätter, naturens värden och dess möjligheter. Med ett naturligt nytänkande och ett friskt flöde av intryck, kunskap och utbyten skapar vi en hållbar förnyelse. Det gör oss till en av de viktigaste svenska kustregionerna och en förebild nationellt och internationellt."
Så lyder Vision Luleå 2040. Visionen, som antogs politiskt 2008, handlar om att skapa ett attraktivt Luleå som är hållbart över tiden.
Program till Vision Luleå 2040 – Översiktsplan
I program till Vision Luleå 2040, som utgör kommunens översiktsplan, tydliggörs kommunens långsiktiga mål samt hur Vision Luleå 2040 ska förverkligas.
När arbetet med Utvecklingsplan Centrum inleddes var Program till Vision Luleå 2040 bestående av ett flertal program antagna 2013, gällande. Den anger övergripande riktlinjer för samhällsutvecklingen i Luleå och har varit styrande för arbetet med utvecklingsplan för Centrum. Kommunfullmäktige beslutade 2017 att den skulle revideras. Den nya översiktsplanen förväntas bli antagen 2021 och vara gällande när Utvecklingsplan Centrum antas.
Program till Vision Luleå 2040 håller alltså på att omarbetas för att tydliggöra kommunens ställningstaganden. Inriktningar och förhållningssätt har däremot inte förändrats nämnvärt, utan vägledningen för Centrum är huvudsakligen densamma. Översiktsplan 2021 anger bland annat att:
- Centrum ska prioriteras som den viktigaste platsen för handel, möten och kultur med mera. Vi ska verka för fler bostäder och lokaler i Centrum.
- I Centrum finns också många värden som måste säkerställas som parker, torg, stränder, bytespunkter, kulturhistoria med mera. Centrum måste vara tillgängligt och upplevas tryggt av alla.
- Människor till fots ska prioriteras. Utrymme för gång-, cykel och kollektivtrafik ska prioriteras före gatuparkeringar för bilar.
Principerna i gällande översiktsplan ska läsas tillsammans med Utvecklingsplan Centrum. Rekommendationerna för mark- och vattenanvändningen för centrumområdet i gällande översiktsplan ersätts av Utvecklingsplan Centrum.
Genomförandet av Utvecklingsplan Centrum kommer att påverka den ekologiska, ekonomiska och sociala utvecklingen. Planens utvecklingsinriktningar, riktlinjer och rekommendationer syftar till att möjliggöra en hållbar utveckling.
Hållbar utveckling
För Luleå kommun innebär hållbar utveckling att se till att våra barn kan leva i en jämlik och växande kommun, i harmoni med naturen. Hållbarhet är också att ha ett långsiktigt perspektiv så att vi inte gör något idag som försämrar för framtidens generationer. Hållbar utveckling brukar delas in i tre delar som är beroende av varandra. Det är ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Kommunens mål är att de som bor i Luleå ska ha ett gott liv utan att göra det sämre för andra människor eller naturen. Luleå ska vara en stark kommun som kan ta hand om sina invånare samt att näringar och företag i Luleå ska kunna växa och tjäna pengar inom ekosystemets ramar.
Övergripande mål och Agenda 2030
Luleå kommun har nio övergripande mål som antogs av kommunfullmäktige 2019 och visar Luleå kommuns långsiktiga uppdrag i förhållande till visionen. De övergripande målen har tydliga kopplingar till Agenda 2030.
Utvecklingsplan Centrum bidrar till måluppfyllelsen för samtliga nio mål.
%20hallabar%20utveckling.png)
En miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram och utgör en del av Utvecklingsplan Centrum. Miljökonsekvensbeskrivningen beskriver de effekter och konsekvenser som planens genomförande kan antas medföra på den fysiska miljön med ett tidsperspektiv på 20 år. Bedömningen görs i jämförelse med ett nollalternativ.
Syftet med miljöbedömningar av planer är att integrera miljöaspekter i arbetet så att en hållbar utveckling främjas, samt att ge beslutsfattare underlag som möjliggör ökad miljöhänsyn och bättre beslut från miljösynpunkt.
Nollalternativet bygger bland annat på ÖP21 och detaljplaneprogrammen för Östra stranden och Södra utvecklingsområdet. Det innebär att nollalternativet i många avseenden liknar planförslaget. De skiljer sig åt framför allt genom att bebyggelsen i utvecklingsplanen är mer omfattande och att ett genomförande kan förväntas ske snabbare. Utvecklingsplanen är också mer detaljerad i sina riktlinjer och rekommendationer än nollalternativet. Avgränsning miljöaspekter
Miljökonsekvensbeskrivningen omfattar följande miljöaspekter:
- Boendemiljö
- Kulturmiljö och stadsbild
- Trafik och tillgänglighet
- Buller och vibrationer
- Luftkvalitet och minskad klimatpåverkan
- Förorenade områden
- Ytvattenförekomster
- Riksintressen
Bedömning miljöaspekter
Sammantaget bedöms utvecklingsplanen kunna medföra positiva konsekvenser för kulturmiljö eftersom utvecklingsplanen ger ett högre skydd för kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. Även för förorenade områden bedöms konsekvenserna av utvecklingsplanen vara positiva. Det beror på att exploateringen av utvecklingsområdena också innebär att marken kommer att saneras, en utveckling som förväntas gå fortare med stöd av Utvecklingsplanen. Dessa bedömningar förutsätter att intentionerna i utvecklingsplanen följs.
För ytvattenförekomster är skillnaden mellan planförslaget och nollalternativet så liten att det inte gör någon skillnad i bedömningen av miljökonsekvenserna.
För stadsbild och boendemiljöer bedöms planförslaget få små negativa konsekvenser jämfört med nollalternativet. Det har att göra med att exploateringen är större i planförslaget, framför allt avseende rekommenderad byggnadshöjd, vilket medför både att konkurrensen om mark blir större och att stadsbilden förändras mer. Det finns åtgärder i planförslaget, som siktlinjer, friytor och rekreationsområden som mildrar de negativa konsekvenserna.
Måttligt negativa konsekvenser bedöms kunna uppstå för trafik och tillgänglighet, buller och vibrationer samt luftkvalitet och minskad klimatpåverkan på grund av fler transporter för att möta de framtida boendes behov vid den planerade förtätningen. För trafik och tillgänglighet samt buller och vibrationer är det bara en liten negativ skillnad i jämförelse med nollalternativet. Bedömningarna grundar sig på att förslaget genererar fler persontransporter, framför allt på grund av den ökade bebyggelsen. Konsekvenserna mildras av planförslagets riktlinjer för trafiksäkerhet och för ett hållbart resande.
Bedömning miljömål
Utvecklingsplanens genomförande förväntas bidra till måluppfyllelsen för miljömålen God bebyggd miljö, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag samt Ett rikt växt- och djurliv. Den bidrar inte till måluppfyllelsen för målen: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning.
Bedömning miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer (MKN) för buller, luft och vatten berör planförslaget.
Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskreds under år 2010 och 2011. Sedan dess har luftkvaliteten blivit bättre och miljökvalitetsnormen för kvävedioxid och partiklar har inte överskridits. Utvecklingsplanens genomförande, med en omfattande utbyggnad och förtätning och en ökad mängd biltrafik i Centrum, bedöms öka risken att överskrida framförallt miljökvalitetsnorm för kvävedioxid.
Miljökvalitetsnormen för vattenkvalitet uppfylls för närvarande inte i Skurholmsfjärden och Lulsundskanalen. Utvecklingsplanens genomförande bedöms inte bidra till en försämrad vattenkvalitet i vattenförekomsterna. Miljökvalitetsnormerna för vattenkvalitet i Inre och Yttre Lulefjärden uppfylls inte i dags - läget, men utvecklingsplanen bedöms inte påverka dessa områden om åtgärder vidtas vid utfyllnad av vattenområden. För vissa områden kan den ekologisk statusen påverkas positivt genom att artificiella stränder utvecklas till grönområden.
Utvecklingsplanen för Luleå Centrum kan komma att bidra till ökad trafik lokalt i området vilket leder till att ljudnivåer på 55 dBA överskrids vid fasad för bo - städer belägna nära gator med trafik inom planområdet. Omgivningsbuller bör därför följas upp inför planeringen av bostäder inom planområdet. Miljökvalitetsnormerna för buller i Centrum bör följas upp i det åtgärdsprogram som ska tas fram för att minska bullerstörningar.
Bedömning riksintressen
Centrum berörs av riksintresse för järnväg, väg, sjöfart, totalförsvaret, friluftsliv samt rörligt friluftsliv.
Planförslaget tillgodoser de berörda riksintressena i riktlinjer, vägledning och rekommendationer.
Planförslaget bedöms inte riskera att skada något riksintresse.
Åtgärder för att minska negativ påverkan
De aspekter som, jämfört med nollalternativet, bedöms kunna påverkas mest negativt av planens genomförande är trafik och tillgänglighet, buller och vibrationer samt luftkvalitet och minskad klimatpåverkan. Samtliga dessa beror på en förmodad ökning av biltrafiken. För att undvika eller minimera dessa negativa effekter har en rad olika riktlinjer och rekommendationer inarbetats i planen. Dessa främjar hållbara transporter som gång, cykel och kollektivtrafik.
Åtgärder utanför utvecklingsplanen
Mätningar och uppföljningar avseende buller och luftkvalitet kommer även fortsatt att genomföras.
I detaljplanearbete och förstudier kommer utredningar och mätningar att genomföras för att säkerställa att MKN luft inte överskrids och att riktlinjer för buller innehålls.
Verksamheter som kräver tillstånd enligt miljöbalken prövas i särskild ordning beroende på verksamhetens klassning.
Utvecklingsplan Centrum är en fördjupning av översiktsplanen. Följande dokument har ingått i planeringsunderlaget för utvecklingsplanen.
Genomförandet av Utvecklingsplan Centrum kommer att pågå under hela planens tidshorisont, fram till 2041.
Löpande arbete och utredningar
Flera av riktlinjerna i utvecklingsplanen beskriver ett förhållningssätt och ska användas löpande. Det är exempelvis riktlinjer om hur bebyggelse och stadsrum ska utformas eller om prioriteringar, men också riktlinjer som handlar om samarbete med civilsamhället och andra organisationer samt om demokrati och deltagande.
Andra riktlinjer beskriver utredningar och planer som ska göras för att föra utvecklingen framåt.
Dessa riktlinjer ska omhändertas av respektive kommunal nämnd och genomföras som en del i det löpande arbetet eller arbetas in i de kommunala förvaltningarnas verksamhetsplanering.
Exploatering av nya områden och ombyggnad av allmänna platser
Några riktlinjer och rekommendationer avser mer omfattande förändring i form av ombyggnation av allmänna platser eller exploatering av nya områden. För dessa kommer i de flesta fall en prövning även i detaljplan att ske innan exploatering. För vissa åtgärder, bland annat de som inkluderar utfyllnad i vatten, måste även en tillståndsprövning enligt miljöbalken genomföras.
Investeringar och drift för de föreslagna åtgärderna måste säkras i förvaltningarnas budgetar i takt med att de beslutas av respektive nämnd.
Allmänna platser
Åtgärder avseende allmänna platser inkluderar bland annat att Trekanten ska utvecklas till en publik plats, strandstråket ska utvecklas med fler aktivitetsplatser samt få mer utrymme och högre vistelsevärden mellan Varvet och Södra hamn. Nya torg och parker ska anläggas i utvecklingsområdena när de exploateras. I dessa projekt ska samverkan och samfinansiering med berörda fastighetsägare eftersträvas.
Trafikinfrastruktur
Utvecklingsplanen innehåller flera åtgärder kopplade till trafiken, bland annat utbyggnad av huvudnät för cykel och utbyggnad av busshållplatsen på Smedjegatan. Flera åtgärder avser också utredningar som kan leda till ombyggnader, exempelvis översyn av antalet körfält på Rådstugatan respektive Södra hamnleden. Vidare kommer exploateringen av de tre utvecklingsområdena att föranleda förändringar i trafikinfrastrukturen med nya anslutningar av gångbanor, cykelbanor och vägar för fordonstrafik. För både Östra stranden (planskilda korsningar) och för Södra utvecklingsområdet (anslutning med stor höjdskillnad) kan dessa anläggningar bli omfattande.
Parkeringshus
Parkeringshus ska anläggas vid infarterna till Centrum. Detta kan göras i kommunal regi eller på annat sätt. En utredning avseende ett kommunalt parkeringsbolag pågår vilket kan påverka exploateringen. Flera andra delar i utvecklingsplanen är beroende av anläggandet av parkeringshusen. Trekanten kan inte utvecklas som publik plats utan att befintliga parkeringar ersätts. Parkeringshus inom Östra stranden behöver planeras tillsammans med resecentrum.
Bergnäsbron
Den tekniska livslängden för bron närmar sig slutet och Trafikverket har inlett ett arbete för att ersätta Bergnäsbron med en ny bro som sannolikt kommer att vara på plats inom 15 - 20 år. Planeringen sker i samverkan mellan Trafikverket och Luleå kommun.
Utvecklingsområden
I Södra utvecklingsområdet har omvandlingen redan påbörjats genom byggandet av Kuststad. Även planeringen av området har inletts med ett planprogram som godkändes 2013 (KF 2013-03-30 §203). Marken ägs av olika fastighetsägare och både planering och exploatering bör ske i samverkan med dessa. En del av området ligger inom riksintresseområde för Norrbotniabanan, vilket kommer att påverka tidplanen för exploatering/utveckling av den delen.
Östra stranden ägs till största delen av Jernhusen, men också av andra fastighetsägare. Kommunen äger delar av Järnvägsparken samt strandområdet och gatorna. Tidplanen för exploatering är beroende av en planerad men ej tidsatt ombyggnad av bangården. En stor del av området ingår i riksintresseområde för Norrbotniabanan, vilket också påverkar tidplanen.
Planering för utveckling av resecentrum och bangård har påbörjats i samarbete mellan kommunen och Trafikverket. Luleå kommun och Trafikverket undertecknade år 2017 en avsiktsförklaring som fördelar kostnader och ansvar för detta. Trafikverket ska bygga om bangården och flytta tekniska anläggningar och i samband med detta kommer sträckningen för järnvägsspåren att rätas ut och hela spårområdet att höjas upp. Som en följd kommer också bron med gång- och cykeltrafik att rivas och ersättas. Byggnation av resecentrum är beroende av ombyggnationen av bangård och spårområde. Utvecklingsområdet Östra stranden kan inte heller exploateras innan Trafikverket har byggt om bangården.
Det finns både ett detaljplaneprogram (KF 2006-08-30 §155) för området och en målbild för resecentrum (KF 2015-03-30 § 46). Planeringen av Östra stranden ska ske i samverkan med Trafikverket och fastighetsägarna.
Norra utvecklingsområdet är dels ett omvandlingsområde, dels ett nytt exploateringsområde som sker genom utfyllnad av delar av Röda havet. Planeringen ska ske i samverkan med befintliga fastighetsägare i området. Exploatering bör ske genom flera markanvisningar. Områdets genomförande är på mycket lång sikt enligt Plan för markanvisning eftersom vidare utredningar krävs, bland annat avseende markföroreningar och hur trafiklösningarna till området ska se ut (gång, cykel, kollektivtrafik samt bil/fordon). Planering och utredningsarbete bör starta i början av utvecklingsplanens planperiod för att exploatering ska kunna påbörjas inom tidshorisonten på 20 år.
Vem genomför utvecklingsplanen?
Kommunen har ett stort ansvar i genomförandet genom efterföljande planering, genom förvaltningarnas verksamheter och genom utveckling av de allmänna platserna. Genomförandet förutsätter ett samarbete mellan samtliga av kommunens förvaltningar. Luleå kommun har dock inte ensam rådighet över alla processer och all mark som berörs.
Ansvaret delas med fastighetsägare, fastighetsutvecklare, verksamheter och föreningar som är verksamma i Centrum. Alla kan bidra till en positiv utveckling av Centrum.
Efterföljande processer
Uppföljande beslut avseende bland annat verksamhetsplaner, utredningar och investeringar behöver tas i respektive nämnd för att förverkliga genomförandet av utvecklingsplanen.
För ny bebyggelse sker alltid en prövning i detaljplan och/eller bygglov. Prövning genom bygglov sker där bebyggelsen kan uppföras i enlighet med gällande detaljplan. För nya områden eller där bebyggelsen föreslås få ny användning eller ändrad omfattning, exempelvis högre bebyggelse, ska utredning och prövning ske i ett detaljplanearbete. Utvecklingsplan Centrum är vägledande i dessa processer, men ger inga rättigheter.
Inför samråd om utvecklingsplanen har två medborgardialoger genomförts där politiker har mött medborgare. Vid den första dialogen som ägde rum var temat kulturmiljöer. Det handlade om vilka miljöer och platser som kännetecknar Centrum och vilka byggnader som medborgarna anser är historiska och viktiga att bevara. Cirka 50 personer deltog vid dialogen.
Vid det andra dialogtillfället diskuterades hur Centrum kan utvecklas och vilken utveckling medborgare ser för Gültzauudden. Synpunkter om bebyggelse, evenemang och grönområden lyftes fram. Drygt 100 medborgare samtalade med politiker i köpcentrumet Smedjan. Medborgardialogernas syfte var att väcka intresse kring utvecklingsplanen och samla in spontana synpunkter. En av de synpunkter som kom fram under dialogtillfället var vikten av Rådhuset och att det behöver tillvaratas. Detta har beaktats i planförslaget.
Förutom medborgardialoger där politiker mött medborgarna har tjänstpersoner genomfört ett flertal dialoger och informationsmöten under perioden december 2015 - mars 2016 med medborgare, boende i Centrum samt näringsliv och föreningar som är verksamma i Centrum. Samtliga dialoger har dokumenterats och finns tillgängliga på webben. De synpunkter som kommit fram har sammanställts och synpunkterna har utgjort ett underlag i arbetet med att ta fram förslaget till utvecklingsplan.
Samråd om planförslaget skedde under tiden 23 januari - 20 mars 2019. Samtliga synpunkter som inkom har sammanställts och bemötts i en samrådsredogörelse. Under samrådstiden har samrådsmöten skett med länsstyrelsen, ungdomar, kulturföreningar, näringsliv och boende i Centrum. Anteckningar från dessa möten redovisas i samrådsredogörelsen.
Den geografiska avgränsningen för utvecklingsplanen är stadsdelen Centrum, vilket inkluderar Östermalm. I planområdet ingår också omgivande vattenområden som har betydelse för verksamheter och mötesplatser i Centrum, exempelvis småbåtshamnar, isbanan och vattenområdet i Norra hamn.
%20geo%20avgr.jpg)
Flygfoto över Luleå Centrum år 1940. Foto: Okänd – Luleå kommuns historiska bildarkiv
Luleå stad fick sina stadsrättigheter år 1621 och grundlades kring medeltidskyrkan i Gammelstad. Luleå var en betydande handelsstad med fisk och skinn som huvudnäring. På grund av att landhöjningen hindrade sjöfarten flyttades staden 1649 en mil till sin nuvarande plats, på en halvö vid Luleälvens utlopp.
Utvecklingen gick sedan långsamt och ännu i slutet av 1700-talet var centrum mer en by. Luleå drabbades hårt av stormaktstidens krig, ryska härjningar och flera svåra bränder.
Industrialiseringen började med varvsindustrin. Under 1800-talets senare hälft inträffade en rad betydelsefulla händelser som påverkade Centrum. Länsstyrelse och landshövding flyttades till stadshalvön och det första lasarettet byggdes. Ett rådhus, bank och den första telefonledningen var en del i förvandlingen till stad. I slutet av 1800-talet fick Luleå järnvägsförbindelse och hade en reguljär ångbåtsförbindelse med Stockholm. Mellan 1850 och 1900 mer än fördubblades befolkningen.
På 1940-talet startades Norrbottens järnverk (NJA), numera SSAB. Det fick en avgörande betydelse för Luleå och hela länet. Luleå blev då allmänt känt som ”stål- och hamnstaden”. Stålkrisen under slutet av 70-talet påverkade Luleå kraftigt. Antalet anställda minskade från över 5 000 i mitten av 70-talet till att nu vara under 2 000.
Luleå tekniska högskola, som 1997 blev Luleå tekniska universitet, öppnade 1971. Förändringarna inom stålindustrin tillsammans med universitetets utveckling bidrog till att stadens karaktär har ändrats från en industristad till en tjänstestad.
Centrum får sin karaktär i stor utsträckning av närheten till vatten. Centrum har utblickar mot fjärdarna och präglas av kajer och hamnar både i norr och söder. Luleåborna söker sig gärna till vattnet både sommar- och vintertid.
Dagens Centrum är format av den stadsplan som upprättades efter stadsbranden 1887. Den hade en rätvinklig rutnätsstruktur med tre olika gatubredder.
Syftet med de bredaste gatorna var att fungera som brandgator med dubbla trädrader. De skulle också ge ljus och luft till den trånga, mörka stadskärnan samt rymma den infrastruktur som behövde byggas ut för vatten, avlopp och energi. Under 1960-70-talen infördes en annan bred gatutyp som var anpassad för bilen, Bodenvägen, Skeppsbrogatan och Södra hamnleden.
Mellan åren 1961-1970, 1981-2000 förtätades centrum med sammanlagt 2 500 bostadslägenheter. 25% av bostäderna är byggda före 1950. Bebyggelsen visar en stor variation i ålder, placering på tomten, material, höjder och färgsättning. Det vanligaste är att placera byggnader längs med gatan i kvartersgräns. I den äldre bebyggelsens finns inslag av friliggande hus och öppningar in mot gårdsrummen. Domkyrkan från 1893 ger Luleås stadshalvö en karaktäristisk profil.
År 2020 hade Centrum 9 983 invånare. 91 % av hushållen består av enbart vuxna och 52 % av hushållen har bil, vilket är betydligt lägre jämfört med övriga kommunen. Befolkningsprognoserna visar på ökning i alla åldersgrupper förutom små barn och vuxna i åldern 25 till 39 år. Pensionärer utgör idag knappt en tredjedel av den totala befolkningen och beräknas bli något fler. Det finns ett behov av bostäder i centrum och ett intresse hos aktörer som vill bygga.
Flera administrativa verksamheter för kommun, stift, län och region finns i Centrum. I området även finns utbildning från förskola till gymnasieskola, teaterhögskola, vård- och omsorgsboenden, hälsocentral och tandvård. Centrum har också lokaler för ex bibliotek, konst, teater, musik, idrott, handel, nöjesliv, museum och religiös verksamhet. Fler mötesplatser behövs i centrum, allt från flexibel användning av lokaler till torg, parkytor och grönområden.
I Centrum finns 13 000 arbetsplatser. Ungefär 11 300 personer pendlar in till Centrum för arbete och studier och 2 800 personer pendlar ut. Goda kommunikationer med tåg, buss, bil, cykel och gång är mycket viktiga förutsättningar. Därför har Centrum järnvägsstation, busstation, centrumhållplats och förbindelser med bilvägar, broar samt gång- och cykelvägar.
Centrum har sedan staden bildades varit centrum för handel. Dagens handel förändras snabbt av bland annat ökad e-handel.
Frågor?
Frågor om utvecklingsplanen kan ställas till:
Sandra Viklund, samhällsstrateg
sandra.viklund@lulea.se
0920-45 30 00
Lämna synpunkter på förslaget
Nedan kan du fylla i och skicka in dina synpunkter på utvecklingsplan Centrum. Synpunkterna bör spegla att planeringen i utvecklingsplanen sker på lång sikt, till 2041.
Sidan uppdaterades den 9 september 2024